Publicerades 2023-10-19

Det är viktigt att inspektera vissa kritiska miljöer med jämna mellanrum för att i god tid upptäcka och åtgärda eventuella problem med mögel. I krypgrunder och på vindar är det vanligt att fukt orsakar mikrobiell påväxt. Här berättar den erfarna fuktkonsulten Kim Olmås om hur mögel uppstår, hur du upptäcker det och vilka åtgärder du bör göra.

Krypgrunder och vindar bör ses över minst en gång per år. Bästa sättet att upptäcka fukt är att mäta. Dessa mätningar bör göras vid tidpunkter när risken för höga fuktnivåer är som allra störst. I grunder är det oftast fuktigast sent på våren, sommaren och hösten. På vindar är det vanligtvis mest fukt sent på hösten, under vintern och tidigt på våren. Den som vill ha koll på fukten året om gör bäst i att skaffa en eller flera uppkopplade mätboxar från fjärrövervakningssystemet Celsicom.

Vi fick en pratstund med Kim Olmås, diplomerad fuktsakkunnig och byggdoktor med lång erfarenhet i branschen, för att bena ut några grundläggande frågor om fukt och mögel.

Hur uppstår fukt i krypgrunder och på vindar?

– I krypgrunder handlar det om varm, fuktig uteluft som letar sig in och möter en kallare grund. Detta höjer den relativa fuktigheten (RF) och kan orsaka mikrobiella skador på organiskt material samt emissioner från kemiska nedbrytningsprocesser. Markytan ger också ifrån sig fukt, precis som regn- och grundvatten kan göra, berättar Kim Olmås och fortsätter:

– På vindar är det framför allt varm, fuktig luft inifrån huset som tränger upp via otätheter i vindsbjälklag, genomföringar och vindsluckor. Den varma, fuktiga luften höjer RF-värdet i det svalare vindsutrymmet eller kondenserar mot ett kallt yttertak, vilket också höjer luftfuktigheten.

Läckage utifrån kan också ge förhöjda RF-värden och mikrobiella skador så som mögel, bakterier och röta samt emissioner från kemiska nedbrytningsprocesser. Höga fuktnivåer beror ofta på att ventilationen i huset inte klarar av att ventilera bort den fukt som uppstår på grund av tvätt, dusch, matlagning, svett och utandningsluft. Luft utifrån och vatten som läcker in på vinden bidrar också till fukt.

På vilka ytor uppstår mögel?

I krypgrunder är det vanligt med påväxt på blindbotten (golvbjälklagets undersida) i form av vita, gråa eller svarta fält, eller på markytan. På vindar kan det bildas mögel på exempelvis råspontens insida, takstolar, golvbräder och lösöre som tyg och kartonger.

– Men all påväxt syns inte och det kan vara rejält mögligt utan att du ser det, påpekar Kim Olmås.

– Använd också näsan för att i möjligaste mån identifiera avvikande, fräna lukter som kan avslöja mikrobiell påväxt i det aktuella utrymmet. Det bästa sättet för att verkligen veta är dock att göra en fuktmätning själv eller med hjälp av fuktkonsult alternativt lämna in materialprov för analys hos företag som exempelvis Botaniska Analysgruppen och Pegasuslab. 

Vad kan ta skada av fukt och mögel?

– I krypgrunder uppstår det till en början mögel, bakterier eller blånadssvampar som växer ytligt och avger lukter, emissioner och endotoxiner (hälsovådliga bakterieämnen). Men om det är rejält fuktigt, det vill säga vid en fuktkvot i trä på uppåt 26–30 procent, så uppkommer rötsvampar som bryter ner trät och försämrar hållfastheten. Det kan även förekomma mögel på marken.

Samma utveckling av mögelpåväxt är vanligt på vindar. Där riskerar också lösöre (organiskt material) och isolering ta skada av mikrobiell påväxt.

Vilka är de kritiska nivåerna och hur ska man agera?

– I krypgrunder är det kritiska RF-värdet 75 procent, vilket motsvarar cirka 17 procent fuktkvot i trä. Samtidigt vet vi att redan fuktskadade eller nedsmutsade ytor kan få mikrobiell påväxt betydligt tidigare, säger Kim Olmås och tillägger:

– För att få motverka mögel installeras vanligtvis en krypgrundsavfuktare som man ställer in på max 60 procent relativ fuktighet, vilket är gränsen för rost på metall. Avfuktare är den mest effektiva åtgärden, men den kräver vissa åtgärder och tillsyn.

När en avfuktare installeras behöver du täta alla uteluftsventiler i grunden (så att inte uteluft läcker in), rensa marken från organiskt material och lägga på en ångspärr på markytan. Avfuktaren kan vara i behov av filterbyte och annan service efter en viss tid.

I princip gäller samma fuktvärden på vindar. Dock sätter man inte ofta in avfuktare i vindsutrymmen. I stället brukar man få ägna sig åt att se över ventilationen i huset och säkerställa att den fukt som produceras inomhus transporteras ut ur huset via ventilationen.

– Det kan också bli aktuellt att täta upptill mot vinden så att varm, fuktig luft inte kan tränga in så lätt. Dessutom kan det vara en bra idé att se över hur vinden är ventilerad. För mycket vindsventilation har en tendens att höja fuktnivån och därmed också öka risken för fuktrelaterade skador.

Kim Olmås kan glädjande konstatera att allt fler fastigsägare och driftsansvariga har börjat att kontrollera fukt och mögel mer frekvent.

– Det som är mest kritiskt när det gäller fuktskador är att det kan påverka inomhusmiljön och göra att människor som vistas där blir sjuka. Ofta orsakat av mögel och emissioner från både mikrobiell påväxt och kemiska nedbrytningsprocesser.

Mätlösningar för krypgrunder och vindar

Publicerades 2025-05-27

För att möta högt ställda regulatoriska krav och samtidigt framtidssäkra verksamheten har Oriola valt att ersätta sitt äldre övervakningssystem med mätsystemet testo Saveris 1. Systemet, som installerats på företagets båda anläggningar i Mölnlycke och Enköping, spelar en avgörande roll för att säkerställa optimala temperaturer och luftfuktighet i de miljöer där känsliga läkemedel och hälsoprodukter förvaras.

Oriola har en central roll i svensk läkemedelsdistribution. Verksamheten omfattar allt från leveranser till apotek och sjukhus till veterinärkliniker och andra vårdinstanser. Det är en hårt reglerad bransch där riktlinjer från bland andra Läkemedelsverket, Livsmedelsverket och Jordbruksverket sätter ramarna. All hantering måste ske i enlighet med GDP (Good Distribution Practice).

– Dessutom har vi ständiga audits. Nästan varje vecka blir vi granskade av någon tillverkare som förvarar produkter hos oss. Kunden vill då se dokumentation som visar att vår mätutrustning är validerad och kalibrerad, vilka inställningar och rutiner vi har för larm, hur eventuella avvikelser följs upp och åtgärdas – och så vidare, berättar Ingemar Järsand, fastighetschef på Oriola.

Hundratals loggrar och givare
Företagets anläggningar i Mölnlycke (sydöst om Göteborg) och Enköping (nordväst om Stockholm) har tillsammans omkring 50 000 kvadratmeter lager och logistikytor. Verksamheten i Mölnlycke innefattar bland annat ett automatiserat höglager för läkemedel och hälsoprodukter, och i Enköping finns ett automatiskt plocksystem för ompackning.

Det nya övervakningssystemet är dimensionerat för att uppfylla höga krav på mätnoggrannhet, säkerhet och dokumentation. I Mölnlycke har 155 dataloggrar installerats med totalt 220 temperaturgivare och 25 fuktgivare. I Enköping handlar det om 142 dataloggrar för 180 temperaturgivare och 20 fuktgivare. Dataloggrarna används för att övervaka en rad olika noggrant tempererade miljöer.

– Klimaten där vi förvarar läkemedels- och hälsoprodukter spänner över ett brett temperaturspann: från lager för vaccin i – 90 grader till förvaring av läkemedels- och hälsoprodukter i rumstemperaturer. Men oavsett vilken miljö det handlar om så behöver vi ha total kontroll på klimatet – dygnet runt, berättar Ingemar Järsand.

Överblick och flexibilitet
Beslutet att välja testo Saveris 1 grundades på flera faktorer. Det gamla övervakningssystemet var trådbundet och krävde omfattande fysisk installation vid förändringar. Det nya systemet är trådlöst, vilket gör det betydligt enklare att anpassa och expandera övervakningen i takt med verksamheten kontinuerligt förändras.

– Tack vare det nya systemet kan kontrollerade omflyttningar av produkter göras snabbt och kostnadseffektivt utan kabeldragningar eller större ombyggnationer, säger Ingemar Järsand och fortsätter:
– Systemet är också väldigt lätt att förstå sig på. Vi använder dels ett program för administration av givare och larm, dels ett användarvänligt webbgränssnitt – Cockpit – som vi jobbar med dagligen. Cockpit är mycket överskådligt och enkelt att använda. När larm inträffar får vi snabbt en överblick och kan agera innan det uppstår några avvikelser.

Det nya övervakningssystemet är inställt på att logga mätdata var femte minut och larmar i flera steg: i ett tidigt skede skickas en varning som ger Ingemar och kollegorna möjlighet att snabbt undersöka och åtgärda problemet innan ett akutlarm utlöses. Detta minimerar risken för produktförluster och säkerställer att alla klimatparametrar håller sig inom godkända gränser.

Installation, validering och support
testo Saveris 1 levererades av Nordtec som även installerade basstation, alla dataloggrar och givare samt utförde en omfattande och grundlig validering av hela systemet. Under en inledande period används en remote desktop-lösning, vilket innebär att Nordtec kan stötta Oriola med inställningar och felsökning på distans.

– Allt har flutit på väldigt smidigt. Dessutom har samarbetet varit både lärorikt och roligt. Vi är supernöjda med systemet. Det fungerar precis som det ska, är lättanvänt och gör det enkelt för oss att flytta temperatur- och fuktmätning vid behov, säger Ingemar.

– Det här systemet gör att vi med trygghet kan möta våra kunders och myndigheters krav, såväl nu som i framtiden. Tack vare testos Saveris 1 och Nordtecs support har vi verktygen för att fortsätta bidra till att läkemedel förvaras och distribueras i perfekt skick till vårdgivare och slutligen privatpersoner som behöver produkterna, avslutar Ingemar Järsand.

Publicerades 2024-05-17

En viktig del av konservatorerna Augusta Perssons och Ann-Sofie Stjernlöfs arbete handlar om att vidta förebyggande åtgärder så att de historiska föremål som museerna förvaltar inte tar skada. På Livrustkammaren förstärker man fjärrövervakningen av temperatur och luftfuktighet. Detsamma gäller för Sveriges museum om Förintelsen där det även är extra fokus på ljusmätningar.

Livrustkammaren och Sveriges museum om Förintelsen är två av totalt sju verksamheter som drivs av Statens historiska museer (SHM). Inneklimaten i dessa miljöer är något som upptar mycket tid för SHM:s totalt nio konservatorer.

– Att säkerställa rätt klimat är en jätteviktig del i arbetet med förebyggande konservering. Framför allt handlar det om att ha ett så jämnt klimat som möjligt. På flera ställen har vi föremål som är unika och ovärderliga, vilket ställer höga krav på klimatet, säger Augusta Persson, ansvarig konservator på Livrustkammaren.

Optimal fuktnivå: 40–60 procent
Faktorer som temperatur och luftfuktighet måste helt enkelt ligga inom vissa noggrant angivna spann. Annars finns det risk för att det uppstår irreparabla skador på museiföremål av exempelvis metall, trä, textil och papper. Organiskt material ska helst förvaras i en miljö där fukthalten ligger mellan 40 och 60 procent med en dygnsvariation på högst plus minus fem procent. Undantaget är papper som mår bra av ett lite torrare klimat.

– Ofta har man olika material i samma miljö. Det gäller att då hitta en mellanväg och framför allt se till att värdena för temperaturer och luftfuktighet inte fluktuerar så mycket, berättar konservatorn Ann-Sofie Stjernlöf som har huvudansvaret för Sveriges museum om Förintelsen.

SHM strävar efter att vara samordnade och ha gemensamma rutiner kring skötseln. Inte minst när det gäller det förebyggande arbetet. Alla konservatorer ska kunna hoppa in för varandra och exempelvis kolla mätvärden. För att detta ska vara enkelt och smidigt har man valt att investera i samma typ av wifi-dataloggrar från serien testo 160 till samtliga sju museer. Livrustkammaren är det sista museet där man nyligen installerade dessa loggrar.

Ann-Sofie Stjernlöf kollar i sin mobil och får snabbt en bild av inneklimatet i Sveriges museum om Förintelsen.

Extra mätning i sex små montrar
– Vi har sedan tidigare ett övergripande klimatövervakningssystem på Livrustkammaren. Den senaste inköpta utrustningen i form av dataloggrar kommer att komplettera denna övervakning, berättar Augusta Persson.

Loggrarna är till basutställningen om Sveriges kungliga historia. I sex mindre montrar finns utvalda, unika föremål som man vill lyfta fram lite extra. Däribland Gustav Wasas krönta hjälm, en Pandoradocka från 1590-talet som eventuellt har tillhört Maria af Pfalz, gift med hertig Karl (som senare blev Karl IX) och ett blodigt lakan som Gustav II Adolfs balsamerade hjärta förvarades i.

– Det finns ett fuktsystem med inbyggd loggning i varje monter, men det tar väldigt mycket tid att öppna och läsa av dessa mätvärden. Samtidigt riskerar vi att förstöra klimaten i montrarna genom att öppna dem då och då. Vi kände därför att vi behövde en trådlös och uppkopplad mätning som gör att vi på distans snabbt och enkelt kan hålla koll på klimaten i montrarna, säger Augusta Persson.

I de större utställningsmontrarna är det övertryck och ständigt luftombyte för att förhindra orenheter i luften. Där har man även monterat ljusmätare. Just ljusmätning är något som Augusta och kollegorna kommer att se över och troligtvis utöka framöver. Allt fler museer skiftar ljuskänsliga föremål i utställningar som står länge utifrån hur många Lux-timmar de utsätts för.

Glasfasad släpper in mycket ljus
Mätning av ljus är också något som man prioriterar på Sveriges museum om Förintelsen, berättar Ann-Sofie Stjernlöf. Museets utställning, som heter ”Sju liv” och öppnade i juni 2023, skildrar människor som på olika sätt drabbades av förintelsen. Klädesplagg, foton, dokument och brev finns utställda i noggrant klimatövervakade montrar.

– Det är första utställningen som vi har i detta hus som har en stor glasfasad och släpper in mycket ljus. Även om montrarna inte står i direkt solljus så har vi satsat lite extra på att mäta både UV och Lux för att ha koll på hur mycket ljus föremålen får på sig.

Ann-Sofie Stjernlöf berättar att utställningen inte lämnar någon oberörd. Innehållen i montrarna ger ett starkt intryck på besökarna.

– Bland annat en dräkt från ett koncentrationsläger är ganska… drabbande, konstaterar Ann-Sofie Stjernlöf.

Blodiga plagg och fina klänningar
Inne i Livrustkammaren väcker såväl blodiga plagg som festkläder stort intresse. Allt från Gustav II Adolfs kläder från Slaget vid Lützen och Gustav III:s klädsel när han mördades på maskeradbalen till ceremoniella dräkter från kröningar och bröllop. Däribland Sofia Magdalenas hovklänning med styvkjol som hon bar vid vigseln med Gustav III.

För Ann-Sofie och Augusta fortsätter nu arbetet med kartlägga klimaten i olika utrymmen på museerna.

– Så fort man har börjat mäta och ser resultat så får man bra vägledning för vad som behöver göras framöver, menar Augusta.

Hon berättar att de nyligen har sett över ljuset i vagnhallen i Livrustkammarens basutställning. Sensorer har satts in så att ljuset bara tänds när besökare rör sig i utrymmet och på så vis skonar föremålen från att blekna.
Både Ann-Sofie och Augusta påtalar gång på gång vikten av att kontinuerligt logga inneklimaten för att säkerställa optimala förhållanden för alla museiföremål.

– Vårt jobb är ju att bevara de här föremålen för all framtid, säger Ann-Sofie Stjernlöf varpå Augusta Persson hakar på:

– Föremålen hjälper dig att förstå lite bättre. Händelser blir påtagligare och du kommer närmare historien.

Publicerades 2024-05-14

Det råder en ökad efterfrågan på IVF-behandlingar världen över. Det gör att medtechföretaget Vitrolifes tillväxtresa fortsätter. En viktig förutsättning för fortsatt expansion är kontinuerlig, säker och noggrann klimatövervakning i ett stort antal miljöer.

Vitrolife har sedan starten 1994 i Göteborg utvecklats till ett internationellt företag som utvecklar och tillverkar produkter som används för fertilitetsbehandlingar (IVF), det som i dagligt tal kallas för provrörsbefruktningar. 2011 förvärvade Vitrolife Igenomix, en ledare inom reproduktionsgenetiska tester främst för IVF-kliniker. Tillsammans är de nu Vitrolife Group, en global ledare inom reproduktiv hälsa. I dag har företaget tillverkningsenheter och labbverksamheter i Europa, USA och Asien. Koncernen sysselsätter 1 100 medarbetare och finns på närmare 130 marknader runt om i världen.

Koncernledning samt betydande utvecklingsarbete och tillverkning finns alltjämt i Göteborg. Där tillverkas medier, det vill säga näringslösningar som ger embryon optimala miljöer under IVF-behandlingar. Andra stora produkter är pipetter och aspirationsnålar i olika dimensioner som används för hantering av ägg och embryon.

”Vi mäter ganska brett”
– Våra produkter behöver testas och förvaras på ett säkert sätt, vilket gör att vi måste ha noggrann koll på framför allt temperaturer, berättar Mattias Uddén, teknikchef på Vitrolife.

Det handlar om omfattande mätningar av temperaturer i olika kyl- och frysmiljöer. Vidare övervakas värmeförhållanden och luftfuktighet i många inkubatorer samt temperaturnivåer i renrum och lagerutrymmen.

– Med andra ord, vi mäter ganska brett, konstaterar Mattias Uddén.

För att hela tiden ha koll på alla klimat i kritiska miljöer använder Uddén och kollegorna sig av mätsystemet testo Saveris 1. Det skräddarsydda systemet hos Vitrolife består av ett 80-tal utplacerade dataloggrar som kontinuerligt levererar data från över hundra mätpunkter.

Enkelt och användarvänligt
Vitrolife valde i höstas att uppgradera mätsystemet. Stora delar av den befintliga mätutrustningen (som är från 2014) behölls och kompletterades med den allra senaste mättekniken från Testo. Såväl ekonomiskt som ur ett hållbarhetsperspektiv kändes det bra att kunna kombinera gamla och nya givare, menar Mattias Uddén.

– Det som jag gillar med Saveris-systemet är att det är enkelt att förstå och är användarvänligt, säger han och fortsätter:

– Vi klarar av att själva kalibrera utrustning samt byta ut givare och komplettera med nya givare tämligen smärtfritt.

I samband med uppdateringen av mätsystemet anlitades Nordtec för att göra en validering. Det vill säga, en omfattande översyn av systemet ner i minsta detalj. Att ha ett validerat mätsystem känns tryggt, tycker Mattias Uddén.

Validering gav ökad kunskap
– Efter många års användning med flytt av givare och dokumentation som inte riktigt hängt med, så var det skönt att få hela systemet validerat. För att på så vis säkerställa att mätningar, lagring av data och tillhörande funktioner fungerar som det ska, säger Mattias och fortsätter:

– Nu har vi översiktliga kartor över var alla givare finns samtidigt som alla mina tekniker har fått ökad kunskap om systemet. Det är inte låst på att några få kan kolla upp saker utan hela gruppen kan göra det.

En av anledningar till att Vitrolife valt att satsa på testo Saveris 1 är möjligheten att få automatiska larm via sms och larm vid angivna gränsvärden. Stabila kyl-, frys- och värmeklimat är A och O för medtechföretaget. Minsta lilla höjning eller sänkning av temperatur och luftfuktighet är förödande för kvaliteten på IVF-produkterna.

– Under kontorstid är det vi tekniker som håller koll. Efter klockan 18 har vi en beredskapsgrupp som får eventuella gränsvärdeslarm. När det gäller kylrummen behöver vi kunna agera direkt. Därför har vi valt att anlita en extern firma som har jour och kan rycka ut snabbt om det behövs, berättar Mattias Uddén.

Ökat mätbehov för nya processer
Även om Vitrolife har haft en imponerande tillväxt de senaste åren, så planerar man inte att slå av på takten. Tvärtom, det kommer att hända mycket de närmaste åren. Bland annat kommer stora delar av nålavdelningen automatiseras och produktionsvolymen öka rejält.

Det innebär i sin tur ett ökat mätbehov för att säkerställa optimala klimat för nya processer och miljöer. Med testo Saveris 1 är Vitrolife rustade för framtiden. Det är ett system som är lätt att skala upp. Testo utvecklar också kontinuerligt alla delar av systemet, för att möta föränderliga krav på marknaden.

Och om Mattias Uddén behöver teknisk backup vet han att Nordtecs support bara är ett samtal bort.

– Jag upplever att mina tekniker får snabb hjälp och att man ”pratar på bönders vis”, så att alla förstår. Allt går otroligt smidigt!

Publicerades 2022-12-12

På vintern blir luften ofta torr inomhus. Det kan orsaka fysiska besvär för människor och leda till statisk elektricitet som stör produktionsprocesser. För att upptäcka och få bukt med torr luft är det bra att mäta och allra helst logga lufttemperatur och luftfuktighet under en längre period.

Kall luft kan binda mindre fukt än varm luft. Därför blir luften torrare på vintern. Och när vi tar in denna kalla luft och värmer den blir inomhusluften torr. Den låga luftfuktigheten kan orsaka besvär i form av torr hud, irriterade luftrör och ögon samt trötthet och huvudvärk.

Statisk elektricitet – en irriterande sabotör

Torr inneluft kan också resultera i statisk elektricitet som uppstår i ytan på material när det antingen är underskott eller överskott av elektroner. Vi kan då råka ut för oväntade och obehagliga stötar. Spänningen kan vara hög men strömstyrkan är väldigt låg. Därför är dessa stötar ofta ofarliga för oss. Däremot finns det risk för att utrustning och processer påverkas.

Elektronik och kretskort är känsliga för statisk elektricitet. Dessutom attraherar statisk laddning damm och andra oönskade partiklar, vilket kan ha en negativ inverkan på produktionsprocesser. Lägre produktionshastighet, plötsliga och kostsamma driftsstopp, behov av extra underhåll och i värsta fall byte av delar är exempel på några vanligt förekommande fel. Störningar i produktionen kan i förlängningen också leda till sämre produktkvalitet.

Fukt – en viktig mätparameter

I det här diagrammet framgår hur människor och material påverkas av den omgivande luftfuktigheten.

För oss människor handlar det om att kunna undvika ohälsa. För material kan det handla om att undvika störningar i tillverkningsprocesser eller att lagring görs i ett klimat som ger den bästa hållbarheten.

Luftfuktigheten kan svänga snabbt, ett temperaturfall utomhus på 10 °C kan sänka fuktigheten inomhus med nästan 15 %RH. Mätning ger kunskap om situationen och möjlighet att påverka.

Kallt ute innebär torrt inne

Tabellen visar vad som händer när fuktig uteluft tas in och värms upp till 22 °C. T.ex. när uteluft med 80 % luftfuktighet och en temperatur på -5 °C kommer in och värms upp till +22 °C, sjunker den relativa luftfuktigheten dramatiskt till endast 14 %RH. En genomsnittlig luftfuktighet i Sahara är cirka 25 %RH!

Dataloggrar som ger dig koll på den torra luften

Publicerades 2022-08-11

Hallands Konstmuseum ligger vackert beläget intill Nissan och Norre Katts park i Halmstad. Här kan besökare ta del av utställningar och spännande programpunkter. För några år sedan genomgick museet en omfattande uppfräschning. Huset renoverades och en utbyggnad till kom med entrén är vänd mot staden. I samband med detta arbete investerade museet i mätutrustning för att ha koll på temperatur, fukt, koldioxid och ljus i olika utrymmen.

Det handlar om totalt 20 WiFi-dataloggrar av typen testo 160 som magasinsföreståndare Stefan Kjelberg köpte in för att övervaka inneklimatet på konstmuseet.

Varför vill ni mäta just temperatur, fukt, koldioxid och ljus?
– För att konsten som vi har är känslig mot temperatursvängningar och för att mycket ljus under lång tid skadar måleriet. Om det exempelvis är för torrt så kan träramarna på konsten vrida sig eller krympa vilket i sin tur kan skada tavlan.

Var har ni mätboxarna utplacerade?
– Vi mäter i utställningssalarna och i vårt konstmagasin. Dessutom har jag två stycken testo 160 IAQ i publika utrymmen för att ha koll på CO2-halten i inomhusluften, så att det inte blir för dålig luft för besökarna.

Vad är dina intryck av mätsystemet?
– Jag är mycket nöjd med systemet! Det är skönt med molntjänsten som gör att man får en överblick över alla enheter i huset.

Fungerar molntjänsten bra?
– Ja, den fungerar bra. Ska jag ha något att anmärka på skulle det vara att man inte kan se medelvärden i diagramläget. Det är ju oftast just medelvärdet som vi vill ska ligga stabilt så man inte får för kraftiga svängningar i till exempel luftfuktigheten eller temperaturen. Så vi väljer för det mesta att titta på värdena i tabelläget, där det går att se medelvärden.

Hur många mätpunkter har ni?
– Vi har 20 mätpunkter där vi har installerat dataloggrar av typen testo 160 TH (°C och %RH), testo 160 THL (°C, %RH, lux och UV) och testo 160 IAQ (CO2, °C, %RH och mbar).

Hur använder du loggersystemet i praktiken?
– Vid installationen registrerades alla dataloggrar i molntjänsten. Därefter räcker det att logga in via webb-gränssnittet för att se aktuella mätdata från alla 20 mätpunkterna.

– Vi har fyra olika ventilationsanläggningar med externa givare runt om i museet. Genom att vi satte upp testo 160-loggrarna vid sidan av dessa givare kan jag följa alla mätvärden i dessa punkter.

– När jag ser att mätvärdena inte är optimala kan jag styra alla fyra anläggningarna via ett särskilt webb-gränssnitt och kyla, värma eller befukta lokalerna. Så jag har full koll på inomhusklimatet!

Innebär övervakningen av inneklimatet några störningar för besökarna?
– Då vi i stort sett har vita väggar överallt i konstsalarna smälter loggrarna in väldigt bra. Vi har även köpt in kåpor till alla loggrar som går att måla, om det skulle behövas.

Har ett temperaturlarm eller något annat spännande inträffat?
– Nej, tyvärr har jag inga spännande larm att berätta om, men vi har ju ett kylt magasin för foto och där inne har jag satt en testo 160 THL. Den har hjälpt oss mycket med att få rätt klimat i det kylda magasinet och i slussen.

Hur övervakade ni inneklimatet tidigare?
– Tidigare hade vi vanliga dataloggrar som man fick gå runt och läsa av manuellt, vilket var mycket tidskrävande. Vi kunde heller inte se några mätvärden i realtid.

– Tack vare molntjänsten från Testo kan vi samla in mätvärden automatiskt när vi vill. Jag har ställt in dem på att mäta en gång i timmen och skicka datan till molnet en gång i timmen, så nu kan man justera temperatur och fuktighet i salarna ganska så omgående om det skulle behövas.

Har ni planer på att utöka systemet?
– Ja, det kan bli aktuellt med fler loggrar. Jag skulle exempelvis vilja sätta loggrar i vårt externmagasin också. Där kan vi dock inte ändra på temperaturen och luftfuktigheten lika bra som på museet. Men jag skulle kunna få en bra bild över hur klimatet är där över tid.

Publicerades 2022-08-09

Sedan 1982 har Almondy spridit fikaglädje med sina frysta tårtor. Daimtårtan, som funnits i över 20 år, är alltjämt företagets storsäljare världen över. För att säkerställa en hög kvalitet på såväl råvaror som färdiga bakverk har Almondy stort fokus på pålitlig temperaturövervakning i alla led.

I en 8 000 kvadratmeter stor anläggning i Torslanda utanför Göteborg utvecklar och bakar Almondy frysta tårtor och kladdkakor. Den årliga produktionen uppgår till inte mindre än 18 miljoner frysta desserter som säljs i ett 50-tal länder över hela världen. De största marknaderna är Norden och Tyskland.

Almondys första produkt var mandeltårtan som fortfarande finns i sortimentet. Under årens lopp har den fått sällskap av andra frysta tårtor, ett resultat av samarbeten med kända varumärken som Daim, Toblerone, Milka och Cadbury. Men trots nytillskotten av goda tårtor som årets ”Salted Caramel Crush”, så är Daimtårtan alltjämt den som säljer mest. Margareta Johannesson, kvalitets- och hållbarhetsansvarig på Almondy, tror sig veta varför.

Universell smak på Daimtårtan
– Den har en universell smak som är lätt att tycka om. Andra smaker kan vara väldigt nationella. I Tyskland tycker man till exempel om körsbär och i Finland är det populärt med lakrits, säger Margareta.

Mottagning och noggrann kontroll av råvaror som grädde, ägg och choklad är det första viktiga steget i produktionen av de populära tårtorna. Därefter bearbetas råvarorna på olika sätt. Det bakas och gräddas tårtbottnar. Krämer blandas ihop och pastöriseras. Olika toppings och chokladblandningar tillförs och därefter sätts tårtorna ihop, fryses ned och packas för att sedan lagras i frysrum inför leverans.

Tillverkningen är i hög grad automatiserad och består av två produktionslinjer som tillsammans färdigställer närmare 4 000 tårtor i timmen. Anna Jörhov, mikrobiolog och kvalitetsspecialist på Almondy, berättar att utmaningarna i produktionen handlar om att säkerställa kvaliteten i varje steg.

Loggrar i kyl-, frys- och värmerum
– Allt från att säkerställa bra råvaror till att se till att allt vi gör är gott att äta, att det till exempel inte blir några brända tårtbottnar och att krämen är kokad till rätt temperatur så att den håller ihop bra.

För att ha koll på temperaturerna använder Almondy dataloggrar från mätsystemet Testo på sex ställen i kyl-, frys- och värmerum. Loggrarna är ett ovärderligt hjälpmedel för att säkerställa att exempelvis grädde förvaras i rätt kylförhållanden och att choklad värmehålls perfekt och förblir flytande.

– Dataloggrarna ger oss bra statistik över hur allt funkar, så att vi kan leva upp till kraven för olika standarder. Dessutom får vi bra information som vi kan delge alla medarbetare internt, för att visa på temperatursvängningar som kan uppstå om man till exempel låter en dörr stå öppen för länge, berättar Margareta Johannesson och fortsätter:

– Vi får också bra underlag för att kunna visa våra kunder om de kanske ställer sig skeptiska till en produkt de fått. Vi har då bevis för att till exempel frysen aldrig varit över minus 18 grader.

Underlättar det dagliga arbetet

Det finns många fördelar med dataloggrarna, menar Anna och Margareta. Dels skickar de automatiskt larm till Almondys serviceavdelning om exempelvis temperaturen stiger i en frys. Dels underlättar loggrarna det dagliga arbetet en hel del.

– Jag kan sitta vid datorn och enkelt plocka fram data tillbaka i tiden, för en särskild dag och specifik tidpunkt, berättar Anna.

Hon får medhåll av Margareta:

– Tidigare fick jag hämta alla loggrarna, ansluta dem till datorn och skriva ut all statistik på papper. Så dataloggrarna vi använder i dag har underlättat vårt jobb väldigt mycket.

Utöver de stationära loggrarna så har Almondy även olika handinstrument från Testo för snabb koll av råvaruleveranser och som referensmätare till givare i ett stort antal tankar. Det sistnämnda innebär att operatörerna använder livsmedelstermometern testo 108 för att göra stickprov och exempelvis kolla att krämen håller rätt temperatur.

Arbetsuppgift: provsmakning
Anna och Margareta sticker inte under stol med att de och kollegorna äter en del tårta. En av deras arbetsuppgifter är också att smaka och uttala sig om nya smaker. Vilken tårta är då favoriten?

– Salted Caramel Crush! Den saftiga mandelbotten, smörkrämen som är gudomlig, jordnötterna och så saltkolan och chokladen. Det är inget som inte går hem, säger Anna.

Margareta har lite svårare att välja en klar favorit, men säger till sist:

– Förutom originalet, mandeltårtan, så har vi en tårta med citronmousse som jag tycker är jättegod. Jag gillar verkligen variationen i vårt sortiment. När vi dukar upp till tårtkalas så finns det massa olika goda smaker att välja mellan.

Margareta har jobbat på Almondy i snart 20 år. När vi frågar henne vad som gör jobbet så intressant och stimulerande kommer svaret snabbt med ett brett leende:

– Tänk att få sprida glädje över hela världen med världens godaste tårta. Kan det vara annat än kul?!