Publicerades 2025-12-23

Digitala givare blir allt vanligare inom mätteknik. Men vad är egentligen en digital givare, hur fungerar den och vilka fördelar ger den i praktiken? Här reder vi ut grunderna.

Vad är en digital givare?

En digital givare är en sensor som mäter till exempel temperatur eller fukt och skickar mätvärden som digital information till ett instrument eller en datalogger. Givaren bearbetar mätdata själv och skickar färdiga mätvärden, vilket ger snabb och tillförlitlig avläsning i instrumentet. Analoga givare skickar istället en kontinuerlig ström- eller spänningssignal som instrumentet måste tolka.

Varför ger digitala givare bättre noggrannhet?

Det som gör digitala givare extra noggranna är att både mätningen och tolkningen sker i givaren. Med analoga givare bestäms noggrannheten både av instrument och givare, och mätdata kan påverkas av elektriska störningar eller spänningsfall på vägen till instrumentet innan signalen tolkas. Eftersom digitala givare skickar färdiga värden förblir mätvärdena stabila hela vägen från givare till instrument.

Den digitala tekniken möjliggör också högre upplösning, ofta med fler decimaler. Resultatet blir mer tillförlitliga och jämförbara mätningar, vilket minskar behovet av att mäta om.

Vilka är de främsta fördelarna med digitala givare?

• Enkel integration och stabilare mätning
  Instrumentet känner automatiskt igen givartypen och tar emot färdiga mätvärden direkt. Det ger högre noggrannhet och minskar risken för både felinställningar och felaktiga mätvärden.
  
  
• Flexibilitet
  Digitala givare kan integreras smidigt i instrument och mätsystem som stöder olika givartyper eller flera mätkanaler. De flesta av Testos digitala givare använder samma typ av kontakt, vilket gör det enkelt att ansluta och byta mellan olika givartyper i samma instrument.
  
  
• Enkel identifiering
  Digitala givare har unika serienummer, vilket förenklar spårning och hantering av mätutrustningen. Varje givare kalibreras som en separat enhet och får sitt eget kalibreringsdokument (som enkelt nås genom att skanna en QR‑kod på givaren när den kalibrerats hos oss).
  
  
• Kalibrera utan att pausa mätningar
  Eftersom digitala givare kalibreras separat kan du skicka in givaren för kalibrering utan att behöva skicka in hela instrumentet. Genom att byta ut givaren kan du därför fortsätta dina mätningar även när en givare behöver kalibreras.
  
  
  

Mätinstrument för digitala givare

Publicerades 2024-11-22

Att ställa in ventilation är viktigt för att dels säkerställa bra inneklimat, dels hålla driftskostnader nere. Men det är, som många av oss vet, inte sällan en tidskrävande process. Inte minst när det handlar om stora system där flera tekniker ofta får hjälpas åt att mäta flöde och tryck flera gånger på olika ställen i fastigheterna för att få till en optimal ventilationsinjustering.

Tack vare Celsicom V600 är dessa problem ett minne blott. Faktum är att en ventilationstekniker kan med hjälp av mätinstrumentet utföra riktigt stora injusteringsjobb helt på egen hand.

Injustering av ventilation med Celsicom V600

Allt du behöver för att ställa in luftflöden i ett system är vårt nya injusteringsinstrument, en valfri luftflödesmätare och en mobiltelefon eller surfplatta. Här är vår steg-för-steg-guide för att ställa in ventilation med Celsicom V600:

• Ta av skjutlocket på Celsicom V600 och skanna QR-koden inuti med en mobil/surfplatta
• Skapa ett konto på webbsidan för molntjänsten Celsiview som dyker upp på skärmen
• Lägg till Celsicom V600 och välj instrumentet för din mätning
• Identifiera ventilationssystemets svagaste punkt, det vill säga ditt referensdon
• Lägg in K-faktor och projekterat värde för referensdon samt övriga don
• Anslut injusteringsinstrumentet till referensdonet och mätningen är i gång.
• Celsicom V600 guidar genom hela injusteringen som görs enligt proportionalitetsprincipen
• I mobilen/surfplattan visas aktuella injusteringsvärden för varje don
• Om en tryckförändring uppstår i systemet så räknas nya värden fram – sekundsnabbt!
• Slutligen: höj eller sänk referensdonet till 100 procent (enligt projekterat värde) så justeras värdena automatiskt för övriga don

”Behöver inte gå tillbaka och kontrollmäta”

Så går alltså en ventilationsinjustering till med Celsicom V600. En som har upptäckt fördelarna med det nya injusteringsinstrumentet är ventilationstekniker Tor Halvorsen på VXPro AB. Tor har använt instrumentet för flera stora injusteringsjobb och menar att det underlättar och förbättrar hans jobb i flera avseenden.

– Jag slipper ägna tid åt att göra egna beräkningar och behöver inte heller gå tillbaka och kontrollmäta referensdonet. Tidigare krävdes det ofta minst tre vändor för att få alla värden rätt. Nu prickar jag rätt direkt, säger Tor och tillägger att Celsicom-instrumentet gör honom effektivare.

– Det sparar minst en tredjedel av tiden. Upp till hälften i vissa fall. Beroende på åtkomlighet och komplexitet på systemen.

Imponerande noggrann injustering

Utöver tidsvinsten bidrar Celsicom V600 och Celsiview till att Tor kan utföra stora injusteringar med imponerade precision. Kravet på sex procents noggrannhet i injusteringen mellan donen överträffar han ofta med råge.

– Jag kommer inte sällan ner i tre procents noggrannhet, vilket alla tjänar på. Hyresgästerna får sköna inneklimat och fastighetsägarna sänkt energiförbrukning, säger Tor Halvorsen som ser hur det smarta mätinstrumentet ger honom möjlighet att ”göra mer på mindre tid”.

– Det här är en klockren lösning som ger mig större kapacitet alla dagar veckan!

Upptäck övriga Celsicom-mätboxar

Produktfamiljen Celsicom erbjuder även mätboxar för noggrann mätning och analys av andra mätstorheter som temperatur, fukt och differenstryck för att säkerställa säkra och optimala miljöer i många olika branscher.

Företag verksamma inom exempelvis byggnation, fastigheter, fuktskadehantering och livsmedelsindustrin har stor nytta av de flexibla och precisa Celsicom-mätboxarna. Oavsett om du behöver säkerställa inomhusluft, övervaka arbetsplatsförhållanden eller uppfylla kritiska miljöparametrar så kan Celsicom hjälpa dig att göra det med högsta noggrannhet och tillförlitlighet.

Nyfiken på användarvänliga, driftsäkra och mångsidiga Celsicom? Läs mer här!

Publicerades 2025-09-22

Ventilationsteknikern Tor Halvorsen använder Celsicom V600 referensdonsmätare för ventilationsinjustering.

Med över 20 års erfarenhet i branschen vet ventilationstekniker Tor Halvorsen vikten av pålitlig mätutrustning för effektiva injusteringar. Sedan drygt ett år använder han Celsicom V600. Resultaten har varit otvetydiga: mindre tidsåtgång och precisare luftflöden, jämnare drift och betydande energibesparingar.

Tor Halvorsen och kollegan Patrik Pålsson på VXPro AB har specialiserat sig just på ventilationsinjusteringar i alla typer av fastigheter. Allt från bostäder tillhörande små som stora bostadsrättsföreningar till kommersiella lokaler och kontor i fastigheter i alla storlekar.
 – När vi jobbar för bostadsrättsföreningar kan det handla om från tjugo till flera hundra lägenheter med tre till sju mätpunkter per lägenhet. I exempelvis ett bostadsområde med 300 lägenheter kan det handla om i genomsnitt cirka 1 500 luftdon. Dessutom tillkommer allmänna utrymmen så som tvättstugor och samlingslokaler. Då gäller det att jobba smart med ventilationsinjustering, konstaterar Tor Halvorsen.

Traditionell injustering – stor tidsåtgång och inaktuella värden

Traditionell injustering innebär att referensdonet mäts upprepande gånger under injusteringen av övriga don. Det är nödvändigt för att kunna se aktuell kvot (förhållandet mellan nuvarande värde och målvärdet) att injustera mot. Ventilationsteknikern måste då gå tillbaka till referensdonet ofta, vanligtvis tre gånger – ibland upp till sex–sju tillfällen, för att kontrollmäta det. Efter ett tag blir det inte ekonomiskt försvarbart att gå tillbaka till referensdonet efter varje strypning. Om kontrollmätningar då uteblir leder det till att man inte alltid har aktuell kvot.
 Lösningen för att undvika tidskrävande kontrollmätningar och minimera injusteringsfel är avläsning av aktuell kvot i realtid. Med traditionell injustering kan realtidsavläsning bara uppnås genom att en tekniker hela tiden mäter referensdonet och via radio eller telefon meddelar den nya kvoten till kollegan som stryper donen.

Celsiview molntjänst – realtidsavläsning med Celsicom V600 för snabb och mer precis ventilationsinjustering.

Medelvärdesberäkningar är nyckeln

Många mätlösningar för realtidsavläsning består av referensdonsmätare uppkopplade via radio eller Bluetooth (med begränsad räckvidd) samt basstation och modem. Celsicom V600 består av en enda enhet: en kompakt, batteridriven referensdonsmätare.
 Efter att mätaren automatiskt har kopplat upp sig mot mobilnätet fortsätter ventilationsteknikern sitt arbete i den webbaserade molntjänsten Celsiview i en mobil eller surfplatta. På skärmen visas referensdonets aktuella värden och teknikern guidas genom injusteringen av alla don.
 – Tack vare Celsicom V600:s medelvärdesberäkningar ser jag direkt om värdena ligger inom rätt intervall. Jag kan lätt se svängningar i tryck och använda medelvärdet i stället. Det gör att jag ofta kan få ner differensen till två–tre procent, vilket är mer noggrant än det normala metodfelet på sex procent, berättar Tor.

”Liten och smidig mätlösning”

Tor använde tidigare Celsivent som var föregångaren till Celsicom V600. Han blev snabbt imponerad av den nya modellen:
 – V600 är en liten och smidig mätlösning. Utöver själva mätaren behöver du bara batterier och mätslangar, en valfri luftflödes- eller tryckmätare samt din vanliga mobil eller surfplatta. Den startar och kopplar upp sig snabbt. Efter ett par minuter är du redo att börja mäta.

Vidare uppskattar Tor en rad små men betydelsefulla detaljer som underlättar hans jobb. Bland annat magnetfästet och mätkroken som gör att Tor enkelt och tryggt kan ansluta V600 till tillufts- respektive frånluftsdon.
 – Jag gillar även att batteristatusen visas tydligt på surfplattan, så att jag slipper obehagliga överraskningar. Driftstiden är för övrigt riktigt bra. Jag kan ofta mäta flera dagar utan att behöva byta batterier i V600 som drivs av vanliga AA-litiumbatterier.

Akutjobb klarades upp snabbt

Tor och kollegan Patrik fick nyligen ett tydligt bevis på nyttan med Celsicom V600 under ett jobb på ön Öckerö utanför Göteborg. På kort varsel ryckte de ut akut och gjorde injusteringar i två fastigheter med totalt 18 lägenheter.
 – Vi räknade med att få lägga åtta timmar, men var klara på fem. Och det trots att installationen inte var färdig när vi kom. Vi fick till och med hjälpa elektrikerna med styrtekniken för att få i gång fläktarna, berättar Tor och tillägger:
 – Det var skönt för oss att återigen få bekräftelse på hur väl Celsicom-mätaren funkar. Själva injusteringen tog omkring tre–fyra timmar, vilket samtidigt är tre gånger så snabbt jämfört med traditionell ventilationsinjustering!
Inte undra på att Celsicom V600 blivit ett självklart arbetsverktyg för Halvorsen och Pålsson på VXPro AB.
 – Alla som jag har tipsat om den är nöjda. Det är ett ovärderligt hjälpmedel för alla som jobbar med ventilationsinjusteringar.

Publicerades 2024-06-25

Sedan 2016 använder energiingenjör Billy Axelsson dataloggrar från mätsystemet Celsicom för fjärrövervakning av olika inneklimat i Kils kommuns fastigheter. Loggrarna möjliggör effektivare arbete samt minskar energiförbrukningen och risken för kostsamma missöden.

Billy Axelsson jobbar på fastighetsenheten med ansvar för energi och ventilation. Det är ett minst omfattande jobb med tanke på att kommunen bedriver verksamheteter på omkring 60 000 kvadratmeter i ett 50-tal fastigheter. I dessa fastigheter ryms storkök, skolor, förskolor, fritidsanläggningar, vårdboenden – och en rad andra verksamheter.

En viktig del av fastighetsenhetens arbete består av fjärrövervakning av olika klimatparametrar i skilda miljöer, för att dagligen analysera viktiga mätvärden och schemalägga åtgärder eller vid behov rycka ut direkt. Mätstorheter som exempelvis temperatur och luftfuktighet övervakas med dels dataloggrar från den första generationen av mätsystemet Celsicom (loggrarna är uppkopplade mot basstationer), dels dataloggrar från andra generationen av samma system (dessa loggrar har egen uppkoppling via Narrow Band Internet of Things på egen frekvens i mobiltelefonnätet). Totalt handlar det om 107 mätplatser i 27 fastigheter.

Celsicom – en viktig backup
Att valet föll på Celsicom för åtta år sedan var mest en slump.

– Vi har några övergripande system för övervakning och styrning av värme och ventilation i våra fastigheter. Men jag kände ett behov att ha någon slags backup för att kunna ha kontinuerlig koll och få larm. Vid ett tillfälle köpte jag en värmekamera hos Nordtec och var då samtidigt lite nyfiken på vilka fler roliga grejer som ni hade, berättar Billy.

Det var då han upptäckte och valde att testa Celsicom. Fjärrövervakningssystemet har sedan dag ett avsevärt underlättat arbetet på fastighetsenheten. Framför allt uppskattas att det är enkelt att komma i gång och använda Celsicom-loggarna. Vidare prisas de automatiska gränsvärdeslarmen via sms eller mejl. Och det faktum att införskaffandet av varje logger – inklusive abonnemangskostnaden för lagring och analyser i molntjänsten Celsiview – är en blygsam investering.

Larmar automatiskt i god tid
Fastighetsenheten har hittat en rad olika tillämpningar för Celsicom-loggrarna. Här är några exempel på vad de används till.

– Om ett kylaggregat håller på att gå sönder eller börjar läcka köldmedium, så kan kylmaskinen fortsätta att gå samtidigt som temperaturen börjar att stiga. Sådant kan man snabbt utläsa av diagram i Celsiview.

– En stor förtjänst är också möjligheten att få larm om till exempel en stor köttkyl går sönder. Då gäller det agera snabbt för att inte behöva tvingas att slänga varor för 100 000 kronor nästa dag.

Celsicom-loggrar används också på skolor för att dels säkerställa bra inneklimat i klassrum, dels ha koll på såväl temperatur som fukt i musikrum och förhindra att stråkinstrument tar skada. Fjärrövervakningen omfattar även fyra pelletsanläggningar. Där larmar Celsicom-loggrar helt enkelt om pelletsnivåerna närmar sig en kritisk nivå och det är dags för påfyllning.

Förhindrade ett dyrt missöde
– Jag har också gjort en liten egen uppfinning med en av de senaste Celsicom-loggrarna som har fuktkvotsgivare (Celsicom MM611B). Jag har kopplat den till en skruv i en träplanka som ligger på golvet i en källare där vi väldigt sällan har tillsyn. Och i vintras blev det just en vattenläcka från värmesystemet! Jag fick då larm inom en timme att fukthalten var för hög i träplankan och kunde åka dit för att snabbt åtgärda översvämningen och läckan. Det hade kunnat bli riktigt dyrt om jag inte hade haft den övervakningen, berättar Billy.

Celsicom eliminerar dessutom tid som behöver läggas på att åka runt och kontrollera förhållanden i olika fastigheter.

– I stället har jag alltid uppdaterade mätvärden via molntjänsten Celsiview på startsidan på min dator. Jag ser snabbt om något verkar konstigt och kan enkelt se händelseutvecklingen, för att därefter fatta beslut om jag eller någon annan behöver åka till platsen.

Bra information och underlag
Celsiview är även ett bra verktyg för att dela information och få underlag till olika förbättringar. Personal på storkök kan exempelvis logga in och ha en ”titta-funktion” för att i realtid kunna kontrollera temperaturer i kyl- och frysrum för sin egenkontroll.

En av fastighetsenhetens stora utmaningar framöver är att effektivisera driften genom att bland annat minska på elen och fjärrvärmen. Det handlar om att dra ner på energianvändningen så mycket som möjligt utan att ge avkall på behagliga inomhusklimat. Även i detta avseende är utplacerade Celsicom-loggrar värdefulla arbetsredskap.

– Det är väldigt enkelt att på mobilen, surfplattan eller datorn snabbt kunna se utrymmen där temperaturen är lite för hög och kan skruvas ner för att sänka uppvärmningskostnaderna. I en eluppvärmd skola som ligger i malpåse har jag Celsicom uppkopplat på värmesystemet för att kunna hålla en så låg temperatur som möjligt utan att det fryser på vintern, säger Billy Axelsson och konstaterar:

– Vi sparar jättemycket pengar på att ha givare som övervakar radiatorgrupperna.

Publicerades 2022-08-11

Drifttekniker Martin Lundin jobbar med inomhusklimatet på sjukhuset i Västerås men även på sjukhusen i Fagersta, Sala och Köping i Region Västmanland. Hans ständiga utmaningar handlar om att skapa behagliga innemiljöer för såväl sjukvårdspersonal som patienter och samtidigt hålla energiförbrukningen nere.

Till sin hjälp i det dagliga arbetet använder Martin Lundin ofta det smarta multiinstrumentet testo 400. Nordtec fick en pratstund med Martin för att höra om hans intryck och erfarenheter av denna klimatmätare.

Kan du berätta lite om ditt arbete?
– Jag gör allt inom inomhusklimat och kontrollerar ventilationsflöden och utför även vissa mindre injusteringar. Eftersom vi har ca 400 000 kvadratmeter att täcka i våra lokaler sköts dock stora sådana jobb av inhyrda entreprenörer.

– Jag är även energisamordnare. I denna roll jobbar jag aktivt med att få ner energiförbrukningen, som mäts i kilowattimme per kvadratmeter. 

– Sedan ska man heller inte uppleva att det är temperaturskillnader mellan olika avdelningar på sjukhusen, men det kan vara svårt att hitta den balansen. Instrumentet är dock fantastiskt när man går runt och mäter temperaturer och även differenstryck mellan olika korridorer, dvs. över- eller undertryck, så att man har rätt balans på ventilationssystemen.

– Jag arbetar också med förebyggande underhåll. För att mina medarbetare lätt ska kunna felsöka när vi har problem med värme eller ventilation har jag utrustat dem med en väska som innehåller multi-instrumentet testo 440 och olika tillbehör. Ska vi göra ett bra arbete krävs det alltid bra instrument och redskap.

Mäter du både i lokaler och ventilationskanaler?
– Ja precis. Jag mäter temperatur, fukt och luftflöden i kanaler och lokaler. När jag mäter flöde i kanaler får jag ibland borra upp ett hål och mäta i flera punkter i ett tvärsnitt av kanalens area.

Du menar så kallad rutnätsmätning?
– Just det. Där är ju instrumentet fantastiskt bra. Man anger om det exempelvis är en fyrkantig kanal, knappar in måtten och tar sedan ut ett antal mätpunkter. Därefter beräknar instrumentet automatiskt luftflödet.

Är du nöjd med instrumentet?
– Jag är supernöjd. Jag hade en testo 440 dP innan, men behövde ett instrument med bättre noggrannhet vid tryckmätning och möjlighet att logga trender. Det finns otroligt mycket mer möjligheter med testo 400.

Känns det ovant med pekskärm på ett mätinstrument?
– Nej, med tanke på dagens teknik och hur vana vi är med mobiltelefoner, så var det ganska naturligt. Det var snarare tvärtom väldigt enkelt att komma igång med testo 400.

Hur analyserar du mätresultaten?
– Jag brukar ansluta instrumentet till datorn och använda programmet testo DataControl för att analysera värdena. Då får jag fram rapporter som är väldigt användbara där jag också kan bifoga bilder. Det tycker jag är riktigt bra.

Kan du berätta om något extra intressant mätuppdrag?
– Jo, i Sala sjukhus bytte vi reglerutrustning på ett gammalt aggregat för att få bättre styrning av tilluftstemperaturen. Men inledningsvis växlade det för mycket mellan höga och låga temperaturer.

– Då fick vi användning av 400:an, eftersom vi kunde koppla in oss både före och efter värmebatteriet. Regulatorns P- och I-tider ändrades och vi kunde löpande se hur den lugnade ner sig eller om värdena stack iväg. Man kunde se när den kom i självsvängning. Där är ju trendhanteringen i testo 400 fantastiskt bra.

– Sedan jobbar jag just nu med att kartlägga hela sjukhusets inomhustemperaturer, på samtliga avdelningar vid olika utomhustemperaturer.

Det låter som ett stort jobb?
– Ja, vår beställare ställer ju krav på att energiförbrukningen ska minska, så vi har ett jättejobb framför oss att få in rätt kurvor, framför allt på värmesidan och att ha rätt temperatur i tilluften.

Vad använde du innan du skaffade testo 400?
– Tidigare hade jag som sagt en testo 440. Men jag behövde bättre noggrannhet på difftryckmätningen vid små luftflöden. Dessutom gillar jag ju att se trender, vilket inte går att göra på samma sätt med det instrumentet.

Vilka slags givare använder du?
– Jag har en liten varmtrådsgivare som alltid sitter i instrumentet. Sedan har jag en digital givare som mäter både fukt och temperatur. De värdena förs över till instrumentet via Bluetooth. Båda dessa givare funkar dessutom med den gamla testo 440:an. Sedan har jag en klämgivare för rörtemperaturmätning också.

Vad använde du innan du skaffade testo 400?
– Tidigare hade jag som sagt en testo 440. Men jag behövde bättre noggrannhet på difftryckmätningen vid små luftflöden. Dessutom gillar jag ju att se trender, vilket inte går att göra på samma sätt med det instrumentet.

Har du behövt support från oss för att komma igång?
– Nej, jag tycker att det har fungerat bra. Det enda som har hänt var att rörtemperaturgivaren vid ett tillfälle gick sönder.

Använder du också dataloggrar för att se trender över tid?
– Ja, det gör jag om jag är osäker och det finns större problem som inte går att se orsaken till direkt. Då måste jag ju logga under en längre tid och analysera de avvikande trenderna i efterhand.

Har du några önskemål, något du saknar i instrumentet?

– Jag vet inte… Jag har inte använt precis alla funktioner än, men just nu är jag bara väldigt nöjd med instrumentet!

– Om man fick önska fritt skulle det ha varit bra med ett uttag längst upp på framsidan för en varmtrådsgivare. Håller nämligen ofta instrumentet upp och ner.

– Sedan skulle det vara bra om man kunde göra lite fler förinställningar i instrumentet via analysprogrammet testo DataControl.

Publicerades 2022-08-10

För närmare tio år sedan sadlade Johannes Öberg om från butikssäljare till servicetekniker inom ventilation. Det har han inte ångrat en sekund. Vi fick ett snack med Johannes om de omväxlande utmaningarna i jobbet, ”luftbovar” och hans förkärlek till testo 400.

– Jag gillar det här jobbet för att ingen dag är den andra lik. Det är alltid olika förutsättningar och utmaningar som man måste lösa för att säkerställa en bra ventilation och ett behagligt inneklimat, säger Johannes Öberg som i dag är ventilationstekniker på Bravida.

Ett exempel på detta är när Johannes och kollegorna anlitades för att se över ventilationssystemet hos ett däckföretag. Aggregatet var gammalt, men även gamla aggregat kan hålla för drift i många år. Om de underhålls med jämna mellanrum, vill säga. Det här aggregatet hade fått minimalt med kärlek de senaste åtta åren.

”Luften kom inte igenom”
– En av fläktarna löste ut grund av överhettningsskyddet och vi fick göra en omfattande rengöring och byta filter. De var så smutsiga att filterpåsarna hade börjat lossna från ramen. Luften kom helt enkelt inte igenom. Det var som att försöka dra luft genom en plywoodskiva, återger Johannes och fortsätter:

– Det tog så klart att en del tid att åtgärda allt. Och tid är som bekant pengar. Men de som jobbar där måste ju ha luft och det där aggregatet hade inte levererat någon luft på flera år. Det hade bara stått och gått med en enda fungerande fläkt.

Det är detta som Johannes gillar med sitt jobb. Han tycker det är kul att hugga tag i något som är lite knivigt, fundera några vändor och sedan komma fram till en lösning. Det är långt ifrån enkelt alla gånger, för alla anläggningar ser olika ut. Allt ifrån system med remdrivna fläktar från tidigt 1970-tal till de allra senaste, avancerade ventilationsanläggningarna med olika lager av styrsystem.

Faktorer som påverkar luftkvaliteten
Johannes och kollegorna får ofta rycka ut på akutuppdrag. Inte sällan handlar det om att det klagas på att det är för varmt i ett rum. Visserligen kan det vara ventilationsanläggningen som inte gör sitt jobb, men påfallande ofta är det andra faktorer som påverkar den upplevda luftkvaliteten.

– Ett utrymme kanske har gjorts om till konferensrum och fler personer vistas där än tidigare, vilket påverkar luften. Det kan också handla om ett ljusinsläpp som gör rummet varmt. Ibland är det lite svårt är att utröna om det är varm luft eller kvav luft. Är det just kvav luft innebär det ofta att vi måste fixa med ventilationen. Men om det är för varmt så beror det snarare på kyl- eller värmesystemet.

En vanlig ”luftbov” är damm. I luftkanaler som inte rengjorts på länge kan det samlas uppemot en centimeter med damm, vilket minskar diametern på rören ganska kraftigt. Detta skapar irriterande merljud och resulterar också i lägre luftflöden.

”Det brusar i rören”
När vi träffar Johannes är han och kollegorna i full gång med att avsluta ombyggnaden av ventilationsanläggningen i takläggningsfirman Wicotes lokaler i Arendal strax utanför Göteborg.

Det är en relativt gammal anläggning som sett likadan ut i många år, trots att lokalerna har projekterats om i omgångar för att passa olika hyresgäster. Utmaningen har varit att få till stånd en bra ventilationslösning utan att bygga om allting. Aggregatet är det inget fel på och luftmängderna finns där. I stället har det handlat om att exempelvis komplettera med kanaler för tilluft där det behövts.

– Det brusar i rören, vilket är ett tecken på att aggregatet går alldeles för hårt och trycker ut för stora luftmängder. Vid injusteringen kommer vi att öppna alla don för fullt och mäta totalflödet.

– Genom att ha räknat ihop alla delflöden vet vi att det ska vara totalt 330 liter. Vi lägger aggregatet på cirka tio procent över det för att ha lite mer att jobba med. Sedan kommer vi att gå runt mäta och justera donen, för att därefter ställa ner fläktarna om det behövs.

Du använder uteslutande testo 400, varför då?
– Jag har i flera år i princip bara använt mig av Testo-instrument. Till stor del beroende på att flera andra tillverkare har en design och användargränssnitt som känns väldigt daterade.

– En sak som jag till exempel gillar med testo 400 är när man ska mäta med varmtråd i kanal. Grafiken guidar mig då under mätningen. Om jag låt säga ställer in tolv mätpunkter, så talar mätaren om för mig att i det här borrhålet ska jag föra in sonden nio millimeter, den registrerar sedan resultatet och jag kan gå vidare till nästa mätpunkt, berättar Johannes som visar på instrumentets stora pekskärm och sedan tillägger:

– Sedan är 400:an också särskilt bra om man ska mäta en kanal som har ett beröringsskydd. Då håller man bara varmtrådsgivaren mot skyddet för att mäta.

Enkel för alla att använda
Johannes påpekar flera gånger att han uppskattar enkelheten med testo 400. Eftersom han använder instrumentet dagligen har han snabbt lärt sig hur det fungerar. Men det funkar lika bra om en kollega behöver låna det för att till exempel mäta flödet i en kanal.

– Vi har jämfört och sett att det funkar utan problem. Jag har först gjort en mätning, lämnat över instrumentet till en kollega som gjort en egen mätning och sedan jämfört resultaten. Speciellt varmtrådsmätning är väldigt känslig, för om du lutar givaren mot luftströmmen lite grand så får du ett helt annat värde. Men genom att man guidas genom mätningen har både jag och kollegorna fått samma mätresultat.

– Instrumentet är en bra hjälp för dem som är hyfsat erfarna och fantastiskt för dem som är mindre erfarna.

Skapa och skicka rapporter
Instrumentets inbyggda kamera och rapportfunktion är något som Johannes gillar skarpt och flitigt använder.

– Det är sjukt skönt att kunna skapa utförliga, snygga rapporter direkt i instrumentet och sedan mejla dem till kunderna. Med den inbyggda kameran kan jag ta bilder som till exempel visar hur spjället stod under mätningen. Det framgår vilken sensor som användes och man ser differenstryck och luftflöde.

Utöver att bifoga bilder finns det möjlighet för Johannes att enkelt knappa in text som förklarar vad han gjort, för att därigenom undvika diskussioner om antalet arbetstimmar och kostnader för till exempel service med filterbyte. Johannes Öberg menar att det är denna enkelhet och alla smarta funktioner som gör testo 400 till ett mätinstrument utöver det vanliga.