Publicerades 2023-10-19

Det är viktigt att inspektera vissa kritiska miljöer med jämna mellanrum för att i god tid upptäcka och åtgärda eventuella problem med mögel. I krypgrunder och på vindar är det vanligt att fukt orsakar mikrobiell påväxt. Här berättar den erfarna fuktkonsulten Kim Olmås om hur mögel uppstår, hur du upptäcker det och vilka åtgärder du bör göra.

Krypgrunder och vindar bör ses över minst en gång per år. Bästa sättet att upptäcka fukt är att mäta. Dessa mätningar bör göras vid tidpunkter när risken för höga fuktnivåer är som allra störst. I grunder är det oftast fuktigast sent på våren, sommaren och hösten. På vindar är det vanligtvis mest fukt sent på hösten, under vintern och tidigt på våren. Den som vill ha koll på fukten året om gör bäst i att skaffa en eller flera uppkopplade mätboxar från fjärrövervakningssystemet Celsicom.

Vi fick en pratstund med Kim Olmås, diplomerad fuktsakkunnig och byggdoktor med lång erfarenhet i branschen, för att bena ut några grundläggande frågor om fukt och mögel.

Hur uppstår fukt i krypgrunder och på vindar?

– I krypgrunder handlar det om varm, fuktig uteluft som letar sig in och möter en kallare grund. Detta höjer den relativa fuktigheten (RF) och kan orsaka mikrobiella skador på organiskt material samt emissioner från kemiska nedbrytningsprocesser. Markytan ger också ifrån sig fukt, precis som regn- och grundvatten kan göra, berättar Kim Olmås och fortsätter:

– På vindar är det framför allt varm, fuktig luft inifrån huset som tränger upp via otätheter i vindsbjälklag, genomföringar och vindsluckor. Den varma, fuktiga luften höjer RF-värdet i det svalare vindsutrymmet eller kondenserar mot ett kallt yttertak, vilket också höjer luftfuktigheten.

Läckage utifrån kan också ge förhöjda RF-värden och mikrobiella skador så som mögel, bakterier och röta samt emissioner från kemiska nedbrytningsprocesser. Höga fuktnivåer beror ofta på att ventilationen i huset inte klarar av att ventilera bort den fukt som uppstår på grund av tvätt, dusch, matlagning, svett och utandningsluft. Luft utifrån och vatten som läcker in på vinden bidrar också till fukt.

På vilka ytor uppstår mögel?

I krypgrunder är det vanligt med påväxt på blindbotten (golvbjälklagets undersida) i form av vita, gråa eller svarta fält, eller på markytan. På vindar kan det bildas mögel på exempelvis råspontens insida, takstolar, golvbräder och lösöre som tyg och kartonger.

– Men all påväxt syns inte och det kan vara rejält mögligt utan att du ser det, påpekar Kim Olmås.

– Använd också näsan för att i möjligaste mån identifiera avvikande, fräna lukter som kan avslöja mikrobiell påväxt i det aktuella utrymmet. Det bästa sättet för att verkligen veta är dock att göra en fuktmätning själv eller med hjälp av fuktkonsult alternativt lämna in materialprov för analys hos företag som exempelvis Botaniska Analysgruppen och Pegasuslab. 

Vad kan ta skada av fukt och mögel?

– I krypgrunder uppstår det till en början mögel, bakterier eller blånadssvampar som växer ytligt och avger lukter, emissioner och endotoxiner (hälsovådliga bakterieämnen). Men om det är rejält fuktigt, det vill säga vid en fuktkvot i trä på uppåt 26–30 procent, så uppkommer rötsvampar som bryter ner trät och försämrar hållfastheten. Det kan även förekomma mögel på marken.

Samma utveckling av mögelpåväxt är vanligt på vindar. Där riskerar också lösöre (organiskt material) och isolering ta skada av mikrobiell påväxt.

Vilka är de kritiska nivåerna och hur ska man agera?

– I krypgrunder är det kritiska RF-värdet 75 procent, vilket motsvarar cirka 17 procent fuktkvot i trä. Samtidigt vet vi att redan fuktskadade eller nedsmutsade ytor kan få mikrobiell påväxt betydligt tidigare, säger Kim Olmås och tillägger:

– För att få motverka mögel installeras vanligtvis en krypgrundsavfuktare som man ställer in på max 60 procent relativ fuktighet, vilket är gränsen för rost på metall. Avfuktare är den mest effektiva åtgärden, men den kräver vissa åtgärder och tillsyn.

När en avfuktare installeras behöver du täta alla uteluftsventiler i grunden (så att inte uteluft läcker in), rensa marken från organiskt material och lägga på en ångspärr på markytan. Avfuktaren kan vara i behov av filterbyte och annan service efter en viss tid.

I princip gäller samma fuktvärden på vindar. Dock sätter man inte ofta in avfuktare i vindsutrymmen. I stället brukar man få ägna sig åt att se över ventilationen i huset och säkerställa att den fukt som produceras inomhus transporteras ut ur huset via ventilationen.

– Det kan också bli aktuellt att täta upptill mot vinden så att varm, fuktig luft inte kan tränga in så lätt. Dessutom kan det vara en bra idé att se över hur vinden är ventilerad. För mycket vindsventilation har en tendens att höja fuktnivån och därmed också öka risken för fuktrelaterade skador.

Kim Olmås kan glädjande konstatera att allt fler fastigsägare och driftsansvariga har börjat att kontrollera fukt och mögel mer frekvent.

– Det som är mest kritiskt när det gäller fuktskador är att det kan påverka inomhusmiljön och göra att människor som vistas där blir sjuka. Ofta orsakat av mögel och emissioner från både mikrobiell påväxt och kemiska nedbrytningsprocesser.

Mätlösningar för krypgrunder och vindar

Publicerades 2023-10-05

ECiS – Energy Concept in Sweden AB är ett företag som erbjuder lösningar för att spara energi, minska miljöbelastningen och förbättra inomhusmiljön både i byggnader och/eller processer. Anders Tennerhed från ECiS jobbar bland annat med inomhus­klimat­analyser och samarbetar också med Nordtec i egenskap av kursledare för våra inneklimatkurser. Vi har träffat Anders och har fått lov att ställa några frågor om inomhusklimatanalys och om ECiS.

Vilka är era uppdragsgivare och varför behöver de er hjälp?

– För vår del kan man säga att det finns två inriktningar. På bostadssidan finns det ofta ett behov av att utreda kalla lägenheter. Det måste ju inte bero på klimatskalet utan kanske på att värmesystemen är felinjusterade eller på att ventilationsflödena är felaktiga.

– Men det kan ju också bero på att vissa lägenheter har en sämre klimatskärm på grund av stora läckage i eller vid fönster eller att man har byggt om en kontorslokal till lägenhet och att det inte har blivit riktigt anpassat efter det verkliga ändamålet.

– Sedan har vi en hel del offentliga beställare och då pratar vi om lokaler, exempelvis sjukhus eller att vi jobbar med kontorslokaler där personalen upplever att klimatet inte är bra.

Vilka parametrar påverkar det upplevda inneklimatet?

– Det handlar exempelvis om lufttemperatur, temperatur från omgivande ytor, luftfuktighet, som mäts med en IAQ-givare och även lufthastighet, alltså vad det finns för luftrörelser i vistelsezonen, vilket man mäter med en draggivare.

– Temperaturen från omkring­liggande ytor kan man mäta med en speciell typ av givare som kallas globtermometer.

– Man kan också behöva ta hänsyn till kläders värmeisolerande förmåga (clo-tal), metabolism (fysisk aktivitet) och värmeutbyte mellan kroppar.

Hur går en inomhus­klimat­analys till?

– Vid en inomhusklimatanalys under uppvärmnings­säsongen med en testo 400 försöker man göra det då utomhustemperaturen har varit vid nollstrecket eller ännu kallare i minst tre dygn. Då får man genomslag i byggnadens alla olika konstruktioner.

– Man mäter och loggar under 3 minuter i varje mätpunkt, vilket ger 180 mätvärden som instrumentet kan räkna ut PMV- och PPD-värden på, vilket ger ett mått på hur bra inomhusklimatet är i respektive mätpunkt. Då gäller det också att instrumentet har fått tid att acklimatisera sig i ca 20–30 minuter före mätningen. Det här är alltså inget man hastar fram.

– Parallellt med mätningen med testo 400 granskar man även alla konstruktioner med värmekamera och ser om det finns några byggtekniska brister som otätheter eller kalla ytor. Man släpper även ut rök vid förväntade kalla partier såsom kalla ytterväggar, fönster och vid luftläckage i fasader för att se hur stort ”kallras” man har eller hur otät klimatskärmen är. Man använder också rök i större zoner där det finns risk för dragproblem och mäter samtidigt upp alla luftflöden och luftrörelser i delar av byggnaden där det förekommer klagomål med olika typer av mätinstrument.

– Man mäter också vilka till- och frånlufts­temperaturer man har från ventilations­systemet för att se hur bra det fungerar. Under mätperioden är det även viktigt att man noterar yttre förhållanden som utomhustemperatur, vindriktning, vindhastigheter, lufttryck och om det är mulet eller soligt. Det är väldigt många parametrar som ska in när man gör sina mätningar.

Den här IR-bilden som är tagen med en testo 872 visar att sockelpartiet under det igenbyggda fönster­partiet bara håller ca 12–13 grader vid +3 grader ute.

Hur är intresset för inneklimat?

– Intresset verkar faktiskt öka hos våra beställare, tycker jag. Vi har ju ganska många återkommande kunder och dom förstår värdet av att göra en ordentlig utredning av återkommande problem med inomhusklimatet. Oftast kan man bygga bort många problem, rent byggtekniskt, alternativt är det en injusteringsfråga på värme- eller ventilationssidan.

I vilka punkter utförs mätningarna?

– Det finns något som heter vistelsezon och utanför den gäller inte de uppställda kriterierna. Enligt BBR (Boverkets byggregler) är vistelsezonen 0,1 meter över golv upp till 2 meter över golv samt 0,6 meter från väggar och 1,0 meter från yttre begränsningar som fönster och dörrar.

– Man mäter aldrig utanför vistelsezonen, för där kan man aldrig upprätthålla samma klimat som byggnaden är projekterad för.

Vilka krav/normer gäller för rätt inneklimat?

– Det finns flera kravställare egentligen. Exempelvis finns BBR, Boverkets Byggregler, gällande OVK-bestämmelser och AFS 2009:2 – Arbetsplatsens utformning. Handlar det om klagomål från hyresgäster i lägenheter kan man också stödja sig mot Folkhälso­myndighetens riktlinjer.

Vilka är de vanligaste klagomålen som leder till en utredning?

– En inneklimatutredning börjar för det mesta med klagomål från brukare, alltså personal på kontor eller hyresgäster i bostäder.

– Om man tar lägenheter som exempel är det vanligaste klagomålet att det är för kallt i någon del av lägenheten.

– Är det en arbetsplats är det vanligt att man tycker att det är dragigt eller kallt. Dessa fel uppstår ofta av för stora luftflöden från ventilationen eller en otät klimatskärm. Under sommaren kan vi även bli kontaktade för att utreda när det blir för varmt inomhus vilket kan bero på att det saknas solavskärmning.

Vilka är de vanligaste felen?

– Vanliga fel kan vara eftersatt underhåll på fönster, dörrar, fuktiga fasader med mera eller felinjusterade värmesystem eller luftflöden. Det kan också vara en felaktig konstruktion på väggar, fönster osv för den aktuella arbetsplatsen. Ibland kan det även var så att man har uppfört en arbetsplats i en lokal som inte alls är avsett för ändamålet vilket innebär stora problem som måste lösas.

– Men det absolut vanligaste i lokaler är att man har felaktiga luftflöden som inte är behovsanpassade efter aktuell verksamhet vilket oftast skapar dragproblematik. Om fastighetsskötaren tar den ”lätta” vägen höjer man tilluftstemperaturen på inblåsningsluften vilket förvärrar det hela med en försämrad ventilationseffektivitet. Människor blir lätt nedkylda av för stora luftrörelser. Med utgångspunkt från detta är det alltså viktigt att alla luftflöden behovsanpassas efter aktuell verksamhet vid förändringar i alla byggnader.

Har du något exempel på en utredning och vilka åtgärder som vidtogs?

– Ett bra exempel är när man byggde om lokaler till lägenheter i ett landshövdingehus i Göteborg för ca 10 år sedan.

– Ett landshövdingehus är uppbyggt av tegel på första våningen som ofta står på en sockel av granit med två våningar av trä ovanpå. Det är alltså helt olika tekniska förutsättningar i klimatskalet mellan de olika planen.

– När lokalerna på markplan som tidigare hade varit tobaksaffär och pizzeria skulle bli lägenheter uppstod problem efter inflyttningen. Vid ombyggnaden sattes alla stora fönster igen med en ny isolerad konstruktion, men man missade sockelpartier och de kalla golven som helt saknade isolering ner till en kall källare.

– Det upplevda inomhusklimatet med dessa kalla ytor blir inte bra, även om man håller en inomhustemperatur på ca 20 grader. Den operativa temperaturen (upplevd temperatur) i de här ombyggda lägenheterna var mycket låg. Det slutade tyvärr med att man fick evakuera hyresgästerna efter inflyttningen och bygga om dessa åtta lägenheter för att få ett acceptabelt inomhusklimat.

– En positiv effekt av denna utredning som ledde till ytterligare ombyggnation blev att energianvändningen minskade stort i lägenheterna samt att hyresgästerna blev nöjda med inomhusklimatet.

---

Publicerades 2023-09-29

Radon är en radioaktiv gas som uppstår när grundämnet radium sönderfaller i berggrunden. Så kallade radondöttrar knoppar sedan av och fastnar på damm som vi andas in och får ner i lungorna. Radon ger den högsta exponeringen av joniserande strålning (elektromagnetisk strålning med hög energi).

Det kan finnas radon i marken under och runt omkring en byggnad. Det är den vanligaste källan till radon. I övrigt kan radon uppmätas i byggnadsmaterial som betong, tegel och lättbetong samt i hushållsvatten. Framför allt i bergborrade brunnar eller kallkällor. Höga radonhalter i kommunalt vatten är ovanligt.

Referensnivåer och risker

Referensnivån för radon i Sverige är på 200 becquerel per kubikmeter (Bq/m3). Vid högre radonhalter bör fastighetsansvariga agera snabbt och vidta åtgärder för att reducera halterna så mycket som möjligt.

Långvarig exponering av förhöjda radonnivåer ökar riskerna för att utveckla lungcancer. Det är framför allt rökare som ligger i riskzonen att drabbas. Uppskattningsvis cirka 500 lungcancerfall per år kan troligtvis härledas till radon i bostäder, enligt Strålsäkerhetsmyndigheten.

Hur du upptäcker radon

Radon varken luktar eller syns. Mätning är det enda sättet att upptäcka och kartlägga om det förekommer radon i en byggnad. Du bör mäta kontinuerligt mellan den 1 oktober och den 30 april, det vill säga under eldningssäsongen. Mätningen bör göras under minst två månader – dygnet runt i olika väderlekar för att fånga upp variationer när det gäller temperatur, vindförhållanden, ventilationssystem, vädring och så vidare. Ju längre mätperiod, desto noggrannare mätvärden får du.

Det är bra att genomföra radonmätning med jämna mellanrum. Framför allt bör du mäta radon om det är tio år sedan den senaste mätningen gjordes och om byggnaden har genomgått en ombyggnation eller renovering.

Fyra olika mätningar av radon

Strålsäkerhetsmyndigheten har tagit fram metodbeskrivningar för radonmätning i bostäder och på arbetsplatser. I dessa beskrivningar poängteras att alla utrymmen ska användas som vanligt under mätningen. Till exempel att inställningar för värme och ventilation är precis som vanligt. Det finns i huvudsak fyra olika mättyper som alla utförs under olika tidsperioder: långtidsmätning, uppföljande mätning, korttidsmätning och momentan mätning. Här beskrivs dessa metoder i korta ordalag.

Långtidsmätning är den övergripande metoden för radonmätning i bostäder och på arbetsplatser. Den görs med spårfilmsdosor som placeras ut för att fånga upp radondöttrar (se förklaring ovan) under en mätperiod på minst två månader. Resultaten av mätningen skickas sedan till ett labb för analys.

Uppföljande mätning görs i de fall då långtidsmätningen tros ha överskattat radonhalten på exempelvis en arbetsplats. Som ett komplement görs då en uppföljande mätning under minst sju dygn och fem arbetsdagar för att även få fram mätdata under kvällar och nätter (då många vanligtvis minskar eller stänger av ventilationen, vilket kan leda till att radonhalten ökar) för att få en mer rättvisande bild av radonhalten. 

Korttidsmätning är ett alternativ i de fall då en långtidsmätning av någon anledning inte kan genomföras. Kan väljas för att mäta radonhalten på arbetsplatser med tidsbegränsade arbetsperioder. Mätningen ska pågå i minst fem arbetsdagar. Korttidsmätning kan också användas för att ge en fingervisning om en pågående radonsanering fortlöper enligt plan.

Momentan mätning är en direkt mätning av radonhalten under arbetstid. Mätningen görs under en kort tidsperiod, vanligtvis ett par timmar. Mätosäkerheten vid momentan mätning är större än för de andra mätmetoderna.

”Stabila och pålitliga radonvärden inom en timme”

Celsicom har under flera år utvecklat och lanserat en rad smarta mätboxar för olika mätstorheter. En av dessa är radonmätaren Celsicom THR600 (läs mer nedan).

– Den är ett jättebra komplement till långtidsmätning av radon. Boxen är enkel att köra i gång. Och du har stabila och pålitliga radonvärden inom en timme. Det gör att du snabbt kan sätta in åtgärder för radonsanering, säger Stefan Carlsson, vd på Celsicom.

Han tillägger att Celsicom-boxen även ett mycket värdefullt verktyg under en sanering.

–  Du kan följa processen timma efter timma och se om dina åtgärder är verkningsfulla. Helt enkelt säkerställa att saneringen fortlöper enligt plan och radonhalten därmed sjunker successivt.

Detta behöver du för att börja mäta radon

Upptäck övriga Celsicom-mätboxar

Produktfamiljen Celsicom erbjuder även mätboxar för noggrann mätning och analys av andra mätstorheter som temperatur, fukt och differenstryck för att säkerställa säkra och optimala miljöer i många olika branscher.

Företag verksamma inom exempelvis byggnation, fastigheter, fuktskadehantering och livsmedelsindustrin har stor nytta av de flexibla och precisa Celsicom-mätboxarna. Oavsett om du behöver säkerställa inomhusluft, övervaka arbetsplatsförhållanden eller uppfylla kritiska miljöparametrar så kan Celsicom hjälpa dig att göra det med högsta noggrannhet och tillförlitlighet.

Nyfiken på användarvänliga, driftsäkra och mångsidiga Celsicom? Läs mer här!

Publicerades 2024-05-17

En viktig del av konservatorerna Augusta Perssons och Ann-Sofie Stjernlöfs arbete handlar om att vidta förebyggande åtgärder så att de historiska föremål som museerna förvaltar inte tar skada. På Livrustkammaren förstärker man fjärrövervakningen av temperatur och luftfuktighet. Detsamma gäller för Sveriges museum om Förintelsen där det även är extra fokus på ljusmätningar.

Livrustkammaren och Sveriges museum om Förintelsen är två av totalt sju verksamheter som drivs av Statens historiska museer (SHM). Inneklimaten i dessa miljöer är något som upptar mycket tid för SHM:s totalt nio konservatorer.

– Att säkerställa rätt klimat är en jätteviktig del i arbetet med förebyggande konservering. Framför allt handlar det om att ha ett så jämnt klimat som möjligt. På flera ställen har vi föremål som är unika och ovärderliga, vilket ställer höga krav på klimatet, säger Augusta Persson, ansvarig konservator på Livrustkammaren.

Optimal fuktnivå: 40–60 procent
Faktorer som temperatur och luftfuktighet måste helt enkelt ligga inom vissa noggrant angivna spann. Annars finns det risk för att det uppstår irreparabla skador på museiföremål av exempelvis metall, trä, textil och papper. Organiskt material ska helst förvaras i en miljö där fukthalten ligger mellan 40 och 60 procent med en dygnsvariation på högst plus minus fem procent. Undantaget är papper som mår bra av ett lite torrare klimat.

– Ofta har man olika material i samma miljö. Det gäller att då hitta en mellanväg och framför allt se till att värdena för temperaturer och luftfuktighet inte fluktuerar så mycket, berättar konservatorn Ann-Sofie Stjernlöf som har huvudansvaret för Sveriges museum om Förintelsen.

SHM strävar efter att vara samordnade och ha gemensamma rutiner kring skötseln. Inte minst när det gäller det förebyggande arbetet. Alla konservatorer ska kunna hoppa in för varandra och exempelvis kolla mätvärden. För att detta ska vara enkelt och smidigt har man valt att investera i samma typ av wifi-dataloggrar från serien testo 160 till samtliga sju museer. Livrustkammaren är det sista museet där man nyligen installerade dessa loggrar.

Ann-Sofie Stjernlöf kollar i sin mobil och får snabbt en bild av inneklimatet i Sveriges museum om Förintelsen.

Extra mätning i sex små montrar
– Vi har sedan tidigare ett övergripande klimatövervakningssystem på Livrustkammaren. Den senaste inköpta utrustningen i form av dataloggrar kommer att komplettera denna övervakning, berättar Augusta Persson.

Loggrarna är till basutställningen om Sveriges kungliga historia. I sex mindre montrar finns utvalda, unika föremål som man vill lyfta fram lite extra. Däribland Gustav Wasas krönta hjälm, en Pandoradocka från 1590-talet som eventuellt har tillhört Maria af Pfalz, gift med hertig Karl (som senare blev Karl IX) och ett blodigt lakan som Gustav II Adolfs balsamerade hjärta förvarades i.

– Det finns ett fuktsystem med inbyggd loggning i varje monter, men det tar väldigt mycket tid att öppna och läsa av dessa mätvärden. Samtidigt riskerar vi att förstöra klimaten i montrarna genom att öppna dem då och då. Vi kände därför att vi behövde en trådlös och uppkopplad mätning som gör att vi på distans snabbt och enkelt kan hålla koll på klimaten i montrarna, säger Augusta Persson.

I de större utställningsmontrarna är det övertryck och ständigt luftombyte för att förhindra orenheter i luften. Där har man även monterat ljusmätare. Just ljusmätning är något som Augusta och kollegorna kommer att se över och troligtvis utöka framöver. Allt fler museer skiftar ljuskänsliga föremål i utställningar som står länge utifrån hur många Lux-timmar de utsätts för.

Glasfasad släpper in mycket ljus
Mätning av ljus är också något som man prioriterar på Sveriges museum om Förintelsen, berättar Ann-Sofie Stjernlöf. Museets utställning, som heter ”Sju liv” och öppnade i juni 2023, skildrar människor som på olika sätt drabbades av förintelsen. Klädesplagg, foton, dokument och brev finns utställda i noggrant klimatövervakade montrar.

– Det är första utställningen som vi har i detta hus som har en stor glasfasad och släpper in mycket ljus. Även om montrarna inte står i direkt solljus så har vi satsat lite extra på att mäta både UV och Lux för att ha koll på hur mycket ljus föremålen får på sig.

Ann-Sofie Stjernlöf berättar att utställningen inte lämnar någon oberörd. Innehållen i montrarna ger ett starkt intryck på besökarna.

– Bland annat en dräkt från ett koncentrationsläger är ganska… drabbande, konstaterar Ann-Sofie Stjernlöf.

Blodiga plagg och fina klänningar
Inne i Livrustkammaren väcker såväl blodiga plagg som festkläder stort intresse. Allt från Gustav II Adolfs kläder från Slaget vid Lützen och Gustav III:s klädsel när han mördades på maskeradbalen till ceremoniella dräkter från kröningar och bröllop. Däribland Sofia Magdalenas hovklänning med styvkjol som hon bar vid vigseln med Gustav III.

För Ann-Sofie och Augusta fortsätter nu arbetet med kartlägga klimaten i olika utrymmen på museerna.

– Så fort man har börjat mäta och ser resultat så får man bra vägledning för vad som behöver göras framöver, menar Augusta.

Hon berättar att de nyligen har sett över ljuset i vagnhallen i Livrustkammarens basutställning. Sensorer har satts in så att ljuset bara tänds när besökare rör sig i utrymmet och på så vis skonar föremålen från att blekna.
Både Ann-Sofie och Augusta påtalar gång på gång vikten av att kontinuerligt logga inneklimaten för att säkerställa optimala förhållanden för alla museiföremål.

– Vårt jobb är ju att bevara de här föremålen för all framtid, säger Ann-Sofie Stjernlöf varpå Augusta Persson hakar på:

– Föremålen hjälper dig att förstå lite bättre. Händelser blir påtagligare och du kommer närmare historien.

Publicerades 2022-12-12

På vintern blir luften ofta torr inomhus. Det kan orsaka fysiska besvär för människor och leda till statisk elektricitet som stör produktionsprocesser. För att upptäcka och få bukt med torr luft är det bra att mäta och allra helst logga lufttemperatur och luftfuktighet under en längre period.

Kall luft kan binda mindre fukt än varm luft. Därför blir luften torrare på vintern. Och när vi tar in denna kalla luft och värmer den blir inomhusluften torr. Den låga luftfuktigheten kan orsaka besvär i form av torr hud, irriterade luftrör och ögon samt trötthet och huvudvärk.

Statisk elektricitet – en irriterande sabotör

Torr inneluft kan också resultera i statisk elektricitet som uppstår i ytan på material när det antingen är underskott eller överskott av elektroner. Vi kan då råka ut för oväntade och obehagliga stötar. Spänningen kan vara hög men strömstyrkan är väldigt låg. Därför är dessa stötar ofta ofarliga för oss. Däremot finns det risk för att utrustning och processer påverkas.

Elektronik och kretskort är känsliga för statisk elektricitet. Dessutom attraherar statisk laddning damm och andra oönskade partiklar, vilket kan ha en negativ inverkan på produktionsprocesser. Lägre produktionshastighet, plötsliga och kostsamma driftsstopp, behov av extra underhåll och i värsta fall byte av delar är exempel på några vanligt förekommande fel. Störningar i produktionen kan i förlängningen också leda till sämre produktkvalitet.

Fukt – en viktig mätparameter

I det här diagrammet framgår hur människor och material påverkas av den omgivande luftfuktigheten.

För oss människor handlar det om att kunna undvika ohälsa. För material kan det handla om att undvika störningar i tillverkningsprocesser eller att lagring görs i ett klimat som ger den bästa hållbarheten.

Luftfuktigheten kan svänga snabbt, ett temperaturfall utomhus på 10 °C kan sänka fuktigheten inomhus med nästan 15 %RH. Mätning ger kunskap om situationen och möjlighet att påverka.

Kallt ute innebär torrt inne

Tabellen visar vad som händer när fuktig uteluft tas in och värms upp till 22 °C. T.ex. när uteluft med 80 % luftfuktighet och en temperatur på -5 °C kommer in och värms upp till +22 °C, sjunker den relativa luftfuktigheten dramatiskt till endast 14 %RH. En genomsnittlig luftfuktighet i Sahara är cirka 25 %RH!

Dataloggrar som ger dig koll på den torra luften

Publicerades 2024-01-31

Lasse Andersson gillar att fundera några varv och skapa speciallösningar för kyla. Mätningar och kalibreringar av instrument har varit en viktig del under hans långa yrkesliv. Som pensionär hjälper Lasse nu försvarsindustrin och försvaret med att installera kyla och göra mätningar – inte sällan med Testo-instrument från 1990-talet.

– Jag har alltid varit intresserad av specialanläggningar.

Det konstaterar Lasse Andersson mer än en gång under vårt samtal. Vi träffar honom hemma i villan i Gråbo nära Lerum några mil utanför Göteborg. Här driver Lasse och frun Eva företaget LA TestTechnik som har funnits sedan 1992.

Men vi tar det från början: Lasse utbildade sig i unga år till elektriker på kullagertillverkaren SKF:s yrkesskola (hans pappa var brandmästare och familjen bodde i en villa inne på industriområdet). Senare vidareutbildade Lasse sig också inom värmelära.

Han fick sin första anställning på Wållgrens Kyl som på 1970-talet var en Sveriges största kylfirmor.

– Där började jag min yrkesbana inom kyla och att mäta grejer, som Lasse själv uttrycker det.

Under 15 år installerade och servade Lasse hundratals kylanläggningar på ställen som Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Chalmers Tekniska Högskola i Göteborg och Medicinareberget (centrum för forskning, sjukvård och näringsliv inom medicin och bioteknik). Redan då handlade det ofta om specialanläggningar. För exempelvis lågtemperaturmaskiner som skulle klara nedfrysning av blodplasma till temperaturer kring 90 minusgrader.

Testmiljöer hos institut och universitet
Under en fackmässa på Svenska Mässan i Göteborg klev Lasse in i en monter där den tyska tillverkaren Weiss visade simulationsanläggningar för testmiljöer inom industrin, sjukvården och militären. Lasse etablerade en bra kontakt med Weiss, vilket resulterade i att han lite senare fick uppdraget att starta ett dotterbolag i Stockholm för det tyska företaget.

Därefter följde många år av installationer av och mätningar på anläggningar runt om i Sverige. Bland annat ett stort antal testmiljöer för forskningsinstitutet Rise i Borås och akademiska lärosäten som KTH (Kungliga Tekniska Högskolan) i Stockholm och Linköpings Universitet.

– På universitetet i Linköping gjorde jag vid ett tillfälle ett jobb i en odlingskammare för växter. Där installerades en ljuskälla som skulle simulera naturligt dagsljus med en viss styrka under ett antal timmar innan ”solen gick ner” i testmiljön, återger Lasse.

I början av yrkeskarriären var intresset för mätningar inte så stort i branschen, minns Lasse. Varken instrument eller mätningar var särskilt förfinade.

– Det handlade inte om att logga och dokumentera mätvärden utan man stoppade in en givare, fick ett värde, skrev upp det och sedan var det bra så.

Detta ändrades när Lasse började jobba med Weiss som använde sig av och förordade mätutrustning från Testo. Lasse fick då nys om och kontaktade Nordtec som redan vid den tiden var svensk huvuddistributör för Testo.

Noggrann mätning och dokumentation
Det som drev på utvecklingen av mer sofistikerad och noggrann mätning var medicinföretag som Astra och även många apoteksbolag. De krävde dokumentation som verifierade att läkemedel hade förvarats i kontrollerade miljöer med konstanta temperaturer.

I samband med att Weiss lade ner sitt svenska dotterbolag i början av 1990-talet övergick Lasse till att representera dem genom sitt och hustruns egna företag.

– Många av Testo-instrumenten som jag använder i dag är faktiskt från den tiden. Och de fungerar fortfarande alldeles utmärkt, berättar Lasse.

I en stor, svart instrumentväska finns bland annat testo 452, testo 601 och testo 701 för mätning av temperatur, fukt och tryck. Dessa modeller har sedan länge utgått ur sortiment men levererar fortfarande pålitliga mätvärden. Som med alla instrument är det viktigt med återkommande kalibreringar. Lasse lämnar in sina mätare för kalibrering hos Nordtec med jämna mellanrum.

Specialkyla för radarn i Jas Gripen
– Detta gör att mätarna funkar precis som de ska och det jag mäter verkar stämma. Det som också är positivt med dessa instrument är att man kan ansluta många givare till dem och att de har analoga utgångar, vilket gör att mätarna enkelt kan anpassas för olika mätningar.

Lasse Andersson är i dag pensionär men verkar inte ha några planer på att slå av på takten och sluta med det han tycker är så roligt: att klura ut finurliga kyllösningar. Numera utför han främst mer eller mindre hemliga jobb på Saab och olika försvarsanläggningar runt om i landet.

Det innebär bland annat jobb med kylning av radarteknik i stridsplanet Jas Gripen. Denna teknik sitter i planets nosparti och Lasse har konstruerat en speciell lösning som kyler radarns sensorer och förhindrar att de överhettas. Lasse jobbar också med kylanläggningar på mobila radarenheter, exempelvis den kända modellen Giraffen. Arbetsuppgifterna är minst sagt omväxlande. Han installerar, byter slangar och monterar vid behov extrapumpar för att säkerställa effektiv kylning. Mätning av temperatur och tryck är återkommande arbetsmoment.

Även om Lasse gärna använder sina äldre mätinstrument från Testo så har han även modernare utrustning. Han uppskattar exempelvis de trådlösa givarna testo SmartProbes som är enkla att använda och som gör att han när som helst har tillgång till aktuella mätvärden i mobilen. Dessa givare använder han bland annat för mätningar inne i militära operationstält och sambandscentraler (i form av expanderbara containrar). I dessa miljöer råder högt ställda klimatkrav avseende bland annat temperatur, luftflöden och ljus för att kunna bedriva en effektiv och säker verksamhet.

Vad är som gör att du har vigt ett helt yrkesliv åt dessa kyl- och mätjobb?
– Det är långt ifrån ett vanligt jobb där du går in hos en pizzabagare, skruvar ihop en kyldisk och sedan är det klart. Det är lite mer komplicerat än så. Och det är precis detta som jag gillar. Man får ofta tänka till lite grand och komma på en lösning för just en särskild applikation, avslutar Lasse och packar ner de välanvända Testo-instrumenten i väskan inför nästa veckas hemliga militärjobb någonstans i Sverige.

Publicerades 2022-12-09

Hög luftfuktighet kan försena de mest välplanerade byggen. Därför är det viktigt att ha järnkoll på byggklimatet för att snabbt kunna se om uttorkningen fortlöper enligt plan eller om du kanske behöver sätta in extra åtgärder för att ge torkprocessen en skjuts i rätt riktning. Loggern Celsicom TH600 är en smidig, pålitlig lösning för att övervaka byggklimatet.

Under husbyggen används många byggmaterial med olika fuktinnehåll. För att materialen ska torka ut placeras fläktar och värmeelement ut på byggena. Det gäller sedan att hålla koll på byggklimatet för att undvika kostsamma förseningar som i värsta fall kan leda till att bygget inte blir färdigt enligt tidsplanen.

Tidiga varningssignaler

– Utdrivningen av fukt i byggmaterial är ofta tröga processer. Det gäller att verkligen försäkra sig om att det är så lite vatten som möjligt i luften, för att annars torkar inte materialet på utsatt tid, säger Jens Åkervall på Nordtec.

Om uttorkningen av någon anledning inte fungerar som den ska är det av yttersta vikt att få varningssignaler om detta så tidigt som möjligt i byggprocessen.

– Värmen behöver kanske höjas och/eller en extra fläkt installeras för att få ut fukt ur byggmaterialet på ett bra sätt.

Kontinuerlig övervakning

Att göra stickprov och kontrollmäta luftfuktigheten är ett sätt att bedöma statusen på byggklimatet. Men om en kontroll­mätning visar på en hög luftfuktighet och att uttorkningen därmed går för långsamt kan det vara för sent att åtgärda detta, vilket då skjuter tidsplanen i sank. En kontinuerlig övervakning av byggklimatet är istället att föredra.

– Det är detta som blir så mycket enklare och effektivare med Celsicom TH600. Den håller dig hela tiden uppdaterad om byggklimatet så att du kan hålla tidsschemat och undvika onödiga fördröjningar, säger Jens Åkervall.

Aktuella värden och larm

Celsicom TH600 är en trådlös och direktuppkopplad mätbox med interna sensorer för mätning av både temperatur och luftfuktighet. Mätområden är –30 till +70 °C och upp till 100 %RH. Den kompakta och tåliga boxen drivs av två vanliga AA-batterier som är billiga att byta ut – efter omkring ett års drift. Alla mätdata skickas på en egen, driftsäker frekvens i Telias mobilnät till molntjänsten Celsiview.

– Du kan när som helst se aktuella temperatur- och fuktvärden i till exempel mobilen. Och om något av dina gränsvärden överskrids får du ett automatiskt sms eller mejl och kan snabbt vidta åtgärder.

Värdefull dokumentation

Det är enkelt att komma igång med Celsicom Easy Connect TH600. Allt du behöver göra är att ta av snäpplocket på boxen och skanna en QR-kod för att aktivera temperatur- och fuktmätningen. På några minuter skapar du ett konto i molntjänsten Celsiview.

Detta behöver du för att börja mäta byggklimat

Publicerades 2022-12-09

Vad är egentligen ett bra inneklimat? Å ena sidan kan människor ha olika upplevelser av vad som är acceptabelt när det gäller temperatur och drag. Det vi kallar för termisk komfort. Å andra sidan finns fysikaliska mätbara storheter som lufttemperatur, strålningstemperatur från ytor, luftrörelser, luftfuktighet och så vidare.

I den här artikeln går vi bland annat igenom vad en vistelsezon är och ger exempel på några vanliga mätningar som utförs vid utredningar av inomhusklimatet. Vid klagomål börjar man normalt med att kontrollera några av ovannämnda mätstorheter. Därefter görs en mer utförlig utredning om mätvärdena över- eller understiger vissa gränser.

Vistelsezon

Vistelsezonen är den del i ett rum där krav ställs på termisk komfort för människans välbefinnande. Vistelsezonen begränsas av två horisontella plan 0,1 meter respektive 2,0 meter över golvet. På sidorna begränsas vistelsezonen av vertikala plan 0,6 meter från ytterväggarna. Framför fönster och dörrar är avståndet dock 1 meter.

Mätpunkter
Lufttemperaturen och den operativa temperaturen mäts på minst två ställen i det aktuella rummet, dels 1 meter framför ett fönster 0,6 meter över golvet, dels i ett hörn 0,6 meter från vardera väggen och 0,6 meter över golvet.

Inledande kontroll

För att få en första uppfattning om det termiska inomhusklimatet utförs en inledande kontroll av lufttemperaturen i lokalen. Beroende på klagomålet kan kontrollen kompletteras med en enkel mätning av luftfuktigheten.

Utförlig kontroll

En utförligare utredning kan innehålla uppmätning och bedömning av operativ temperatur och hur mycket den operativa temperaturen skiljer sig mellan olika mätpunkter,  golvtemperatur och även luftrörelser på grund av drag eller kallras.

Operativ temperatur
Operativ temperatur är medelvärdet av lufttemperaturen och medelstrålningstemperaturen från omgivande ytor. Genom att beräkna den operativa temperaturen kan man beskriva hur temperaturen upplevs. 

• Lägsta operativa temperatur 18 °C
• Lägsta operativa temperatur, känslig grupp 20 °C

Den operativa temperaturen mäts ofta med en globgivare. Det är en praktisk och enkel metod som ger ett tillräckligt bra mått på den kombinerade effekten av lufttemperatur och strålningsvärme. En globgivare består av en temperatursensor inuti ett luftfyllt svartmålat klot.

Golvtemperatur
För golvytor finns ofta både undre och övre temperaturgränser. Enligt Boverkets byggregler bör golvtemperaturen under vistelsezonen vara lägst 16 ºC (i hygienrum lägst 18 ºC och i lokaler avsedda för barn lägst 20 ºC) och kan begränsas till högst 26 ºC.

Enligt FoHMFS* mäts golvtemperaturen genom att man tar medelvärdet av fyra mätningar inom en kvadrat på 30×30 cm på samma mätplatser där övriga mätningar görs. 

* Folkhälsomyndighetens allmänna råd om temperatur inomhus

Luftrörelser
Med hjälp av en draggivare går det snabbt att konstatera om det finns luftrörelser eller kallras i vistelsezonen. Det går också att använda indikatorrök för att se om det finns några luftrörelser.

Enligt Boverkets byggregler bör lufthastigheten i ett rums vistelsezon inte beräknas överstiga 0,15 m/s under uppvärmningssäsongen och lufthastigheten i vistelsezonen från ventilationssystemet inte överstiga 0,25 m/s under övrig tid på året.

Exempel på några av våra mätinstrument

Publicerades 2022-12-11

Här är utdrag ur Riksarkivets föreskrifter och allmänna råd om inneklimatet i arkivlokaler (RA-FS 2013:4) samt våra mätlösningar som hjälper dig att dokumentera ditt arkivklimat.

8 kap. Skydd mot skadlig klimat- och miljöpåverkan i arkivlokaler

1 § Arkivlokalen ska avseende temperatur, relativ luftfuktighet, luftens renhet och övriga miljöfaktorer, vara anpassad till de handlingar som förvaras där. I arkivlokalen och dess byggnadskonstruktioner, ytskikt och inredning får det endast användas material som inte påverkar handlingarna negativt. Handlingarna får inte utsättas för annat ljus än det som krävs för deras vård och åtkomst. Handlingar som kan påverka varandra negativt ska förvaras åtskilda.

2 § Arkivlokalen får inte stå i direkt kontakt med utomhusmiljön. Infart och gång- eller transportväg till arkivlokalen ska vara försedd med luftsluss. Luftsluss behöver inte finnas för nödutrymningsväg i yttervägg i arkivlokalen om nödutrymningsvägen endast är avsedd för utrymning vid nödsituation.

3 § Lufttemperaturen och den relativa luftfuktigheten i arkivlokalen ska hållas stabil och kontrolleras fortlöpande. Kontrollerna och eventuella åtgärder ska dokumenteras.

Allmänna råd: Generellt innebär en lägre förvaringstemperatur att livslängden hos handlingarna ökar under förutsättning att luftfuktigheten kan hållas vid en lämplig och konstant nivå. Dygnsvariation för lufttemperatur bör inte vara större än ± 2 °C. För den relativa luftfuktigheten bör dygnsvariationen inte vara större än ± 5 %. Vid långtidsförvaring av handlingar bör arkivlokalens lufttemperatur och relativa luftfuktighet ha följande värden.

Material	Lufttemperatur	Relativ luftfuktighet
Papper	≤ 18 °C	35%
Magnetiska databärare	≤ 15 °C	30%
Optiska databärare	≤ 18 °C	35%
Film- och bildmaterial i svart/vitt	≤ 18 °C	30%
Film- och bildmaterial i färg	≤ -5 °C	30%
Nitratfilm och negativ	≤ 2 °C	30%
Acetatfilm	≤ 2 °C	30%
Mikrofilm (säkerhetsexemplar)	≤ 12 °C	30%

Lösningar för att dokumentera klimatet i ditt arkiv

Här är två exempel på produktserier som passar bra i arkiv. Slå oss en signal på 031-704 10 70 om du behöver mer info eller om du behöver en mer skräddarsydd lösning. Det går också bra att skicka frågor via vårt formulär. 

Publicerades 2022-08-11

Hallands Konstmuseum ligger vackert beläget intill Nissan och Norre Katts park i Halmstad. Här kan besökare ta del av utställningar och spännande programpunkter. För några år sedan genomgick museet en omfattande uppfräschning. Huset renoverades och en utbyggnad till kom med entrén är vänd mot staden. I samband med detta arbete investerade museet i mätutrustning för att ha koll på temperatur, fukt, koldioxid och ljus i olika utrymmen.

Det handlar om totalt 20 WiFi-dataloggrar av typen testo 160 som magasinsföreståndare Stefan Kjelberg köpte in för att övervaka inneklimatet på konstmuseet.

Varför vill ni mäta just temperatur, fukt, koldioxid och ljus?
– För att konsten som vi har är känslig mot temperatursvängningar och för att mycket ljus under lång tid skadar måleriet. Om det exempelvis är för torrt så kan träramarna på konsten vrida sig eller krympa vilket i sin tur kan skada tavlan.

Var har ni mätboxarna utplacerade?
– Vi mäter i utställningssalarna och i vårt konstmagasin. Dessutom har jag två stycken testo 160 IAQ i publika utrymmen för att ha koll på CO2-halten i inomhusluften, så att det inte blir för dålig luft för besökarna.

Vad är dina intryck av mätsystemet?
– Jag är mycket nöjd med systemet! Det är skönt med molntjänsten som gör att man får en överblick över alla enheter i huset.

Fungerar molntjänsten bra?
– Ja, den fungerar bra. Ska jag ha något att anmärka på skulle det vara att man inte kan se medelvärden i diagramläget. Det är ju oftast just medelvärdet som vi vill ska ligga stabilt så man inte får för kraftiga svängningar i till exempel luftfuktigheten eller temperaturen. Så vi väljer för det mesta att titta på värdena i tabelläget, där det går att se medelvärden.

Hur många mätpunkter har ni?
– Vi har 20 mätpunkter där vi har installerat dataloggrar av typen testo 160 TH (°C och %RH), testo 160 THL (°C, %RH, lux och UV) och testo 160 IAQ (CO2, °C, %RH och mbar).

Hur använder du loggersystemet i praktiken?
– Vid installationen registrerades alla dataloggrar i molntjänsten. Därefter räcker det att logga in via webb-gränssnittet för att se aktuella mätdata från alla 20 mätpunkterna.

– Vi har fyra olika ventilationsanläggningar med externa givare runt om i museet. Genom att vi satte upp testo 160-loggrarna vid sidan av dessa givare kan jag följa alla mätvärden i dessa punkter.

– När jag ser att mätvärdena inte är optimala kan jag styra alla fyra anläggningarna via ett särskilt webb-gränssnitt och kyla, värma eller befukta lokalerna. Så jag har full koll på inomhusklimatet!

Innebär övervakningen av inneklimatet några störningar för besökarna?
– Då vi i stort sett har vita väggar överallt i konstsalarna smälter loggrarna in väldigt bra. Vi har även köpt in kåpor till alla loggrar som går att måla, om det skulle behövas.

Har ett temperaturlarm eller något annat spännande inträffat?
– Nej, tyvärr har jag inga spännande larm att berätta om, men vi har ju ett kylt magasin för foto och där inne har jag satt en testo 160 THL. Den har hjälpt oss mycket med att få rätt klimat i det kylda magasinet och i slussen.

Hur övervakade ni inneklimatet tidigare?
– Tidigare hade vi vanliga dataloggrar som man fick gå runt och läsa av manuellt, vilket var mycket tidskrävande. Vi kunde heller inte se några mätvärden i realtid.

– Tack vare molntjänsten från Testo kan vi samla in mätvärden automatiskt när vi vill. Jag har ställt in dem på att mäta en gång i timmen och skicka datan till molnet en gång i timmen, så nu kan man justera temperatur och fuktighet i salarna ganska så omgående om det skulle behövas.

Har ni planer på att utöka systemet?
– Ja, det kan bli aktuellt med fler loggrar. Jag skulle exempelvis vilja sätta loggrar i vårt externmagasin också. Där kan vi dock inte ändra på temperaturen och luftfuktigheten lika bra som på museet. Men jag skulle kunna få en bra bild över hur klimatet är där över tid.