Publicerades 2024-05-17

En viktig del av konservatorerna Augusta Perssons och Ann-Sofie Stjernlöfs arbete handlar om att vidta förebyggande åtgärder så att de historiska föremål som museerna förvaltar inte tar skada. På Livrustkammaren förstärker man fjärrövervakningen av temperatur och luftfuktighet. Detsamma gäller för Sveriges museum om Förintelsen där det även är extra fokus på ljusmätningar.

Livrustkammaren och Sveriges museum om Förintelsen är två av totalt sju verksamheter som drivs av Statens historiska museer (SHM). Inneklimaten i dessa miljöer är något som upptar mycket tid för SHM:s totalt nio konservatorer.

– Att säkerställa rätt klimat är en jätteviktig del i arbetet med förebyggande konservering. Framför allt handlar det om att ha ett så jämnt klimat som möjligt. På flera ställen har vi föremål som är unika och ovärderliga, vilket ställer höga krav på klimatet, säger Augusta Persson, ansvarig konservator på Livrustkammaren.

Optimal fuktnivå: 40–60 procent
Faktorer som temperatur och luftfuktighet måste helt enkelt ligga inom vissa noggrant angivna spann. Annars finns det risk för att det uppstår irreparabla skador på museiföremål av exempelvis metall, trä, textil och papper. Organiskt material ska helst förvaras i en miljö där fukthalten ligger mellan 40 och 60 procent med en dygnsvariation på högst plus minus fem procent. Undantaget är papper som mår bra av ett lite torrare klimat.

– Ofta har man olika material i samma miljö. Det gäller att då hitta en mellanväg och framför allt se till att värdena för temperaturer och luftfuktighet inte fluktuerar så mycket, berättar konservatorn Ann-Sofie Stjernlöf som har huvudansvaret för Sveriges museum om Förintelsen.

SHM strävar efter att vara samordnade och ha gemensamma rutiner kring skötseln. Inte minst när det gäller det förebyggande arbetet. Alla konservatorer ska kunna hoppa in för varandra och exempelvis kolla mätvärden. För att detta ska vara enkelt och smidigt har man valt att investera i samma typ av wifi-dataloggrar från serien testo 160 till samtliga sju museer. Livrustkammaren är det sista museet där man nyligen installerade dessa loggrar.

Ann-Sofie Stjernlöf kollar i sin mobil och får snabbt en bild av inneklimatet i Sveriges museum om Förintelsen.

Extra mätning i sex små montrar
– Vi har sedan tidigare ett övergripande klimatövervakningssystem på Livrustkammaren. Den senaste inköpta utrustningen i form av dataloggrar kommer att komplettera denna övervakning, berättar Augusta Persson.

Loggrarna är till basutställningen om Sveriges kungliga historia. I sex mindre montrar finns utvalda, unika föremål som man vill lyfta fram lite extra. Däribland Gustav Wasas krönta hjälm, en Pandoradocka från 1590-talet som eventuellt har tillhört Maria af Pfalz, gift med hertig Karl (som senare blev Karl IX) och ett blodigt lakan som Gustav II Adolfs balsamerade hjärta förvarades i.

– Det finns ett fuktsystem med inbyggd loggning i varje monter, men det tar väldigt mycket tid att öppna och läsa av dessa mätvärden. Samtidigt riskerar vi att förstöra klimaten i montrarna genom att öppna dem då och då. Vi kände därför att vi behövde en trådlös och uppkopplad mätning som gör att vi på distans snabbt och enkelt kan hålla koll på klimaten i montrarna, säger Augusta Persson.

I de större utställningsmontrarna är det övertryck och ständigt luftombyte för att förhindra orenheter i luften. Där har man även monterat ljusmätare. Just ljusmätning är något som Augusta och kollegorna kommer att se över och troligtvis utöka framöver. Allt fler museer skiftar ljuskänsliga föremål i utställningar som står länge utifrån hur många Lux-timmar de utsätts för.

Glasfasad släpper in mycket ljus
Mätning av ljus är också något som man prioriterar på Sveriges museum om Förintelsen, berättar Ann-Sofie Stjernlöf. Museets utställning, som heter ”Sju liv” och öppnade i juni 2023, skildrar människor som på olika sätt drabbades av förintelsen. Klädesplagg, foton, dokument och brev finns utställda i noggrant klimatövervakade montrar.

– Det är första utställningen som vi har i detta hus som har en stor glasfasad och släpper in mycket ljus. Även om montrarna inte står i direkt solljus så har vi satsat lite extra på att mäta både UV och Lux för att ha koll på hur mycket ljus föremålen får på sig.

Ann-Sofie Stjernlöf berättar att utställningen inte lämnar någon oberörd. Innehållen i montrarna ger ett starkt intryck på besökarna.

– Bland annat en dräkt från ett koncentrationsläger är ganska… drabbande, konstaterar Ann-Sofie Stjernlöf.

Blodiga plagg och fina klänningar
Inne i Livrustkammaren väcker såväl blodiga plagg som festkläder stort intresse. Allt från Gustav II Adolfs kläder från Slaget vid Lützen och Gustav III:s klädsel när han mördades på maskeradbalen till ceremoniella dräkter från kröningar och bröllop. Däribland Sofia Magdalenas hovklänning med styvkjol som hon bar vid vigseln med Gustav III.

För Ann-Sofie och Augusta fortsätter nu arbetet med kartlägga klimaten i olika utrymmen på museerna.

– Så fort man har börjat mäta och ser resultat så får man bra vägledning för vad som behöver göras framöver, menar Augusta.

Hon berättar att de nyligen har sett över ljuset i vagnhallen i Livrustkammarens basutställning. Sensorer har satts in så att ljuset bara tänds när besökare rör sig i utrymmet och på så vis skonar föremålen från att blekna.
Både Ann-Sofie och Augusta påtalar gång på gång vikten av att kontinuerligt logga inneklimaten för att säkerställa optimala förhållanden för alla museiföremål.

– Vårt jobb är ju att bevara de här föremålen för all framtid, säger Ann-Sofie Stjernlöf varpå Augusta Persson hakar på:

– Föremålen hjälper dig att förstå lite bättre. Händelser blir påtagligare och du kommer närmare historien.

Publicerades 2022-08-11

Hallands Konstmuseum ligger vackert beläget intill Nissan och Norre Katts park i Halmstad. Här kan besökare ta del av utställningar och spännande programpunkter. För några år sedan genomgick museet en omfattande uppfräschning. Huset renoverades och en utbyggnad till kom med entrén är vänd mot staden. I samband med detta arbete investerade museet i mätutrustning för att ha koll på temperatur, fukt, koldioxid och ljus i olika utrymmen.

Det handlar om totalt 20 WiFi-dataloggrar av typen testo 160 som magasinsföreståndare Stefan Kjelberg köpte in för att övervaka inneklimatet på konstmuseet.

Varför vill ni mäta just temperatur, fukt, koldioxid och ljus?
– För att konsten som vi har är känslig mot temperatursvängningar och för att mycket ljus under lång tid skadar måleriet. Om det exempelvis är för torrt så kan träramarna på konsten vrida sig eller krympa vilket i sin tur kan skada tavlan.

Var har ni mätboxarna utplacerade?
– Vi mäter i utställningssalarna och i vårt konstmagasin. Dessutom har jag två stycken testo 160 IAQ i publika utrymmen för att ha koll på CO2-halten i inomhusluften, så att det inte blir för dålig luft för besökarna.

Vad är dina intryck av mätsystemet?
– Jag är mycket nöjd med systemet! Det är skönt med molntjänsten som gör att man får en överblick över alla enheter i huset.

Fungerar molntjänsten bra?
– Ja, den fungerar bra. Ska jag ha något att anmärka på skulle det vara att man inte kan se medelvärden i diagramläget. Det är ju oftast just medelvärdet som vi vill ska ligga stabilt så man inte får för kraftiga svängningar i till exempel luftfuktigheten eller temperaturen. Så vi väljer för det mesta att titta på värdena i tabelläget, där det går att se medelvärden.

Hur många mätpunkter har ni?
– Vi har 20 mätpunkter där vi har installerat dataloggrar av typen testo 160 TH (°C och %RH), testo 160 THL (°C, %RH, lux och UV) och testo 160 IAQ (CO2, °C, %RH och mbar).

Hur använder du loggersystemet i praktiken?
– Vid installationen registrerades alla dataloggrar i molntjänsten. Därefter räcker det att logga in via webb-gränssnittet för att se aktuella mätdata från alla 20 mätpunkterna.

– Vi har fyra olika ventilationsanläggningar med externa givare runt om i museet. Genom att vi satte upp testo 160-loggrarna vid sidan av dessa givare kan jag följa alla mätvärden i dessa punkter.

– När jag ser att mätvärdena inte är optimala kan jag styra alla fyra anläggningarna via ett särskilt webb-gränssnitt och kyla, värma eller befukta lokalerna. Så jag har full koll på inomhusklimatet!

Innebär övervakningen av inneklimatet några störningar för besökarna?
– Då vi i stort sett har vita väggar överallt i konstsalarna smälter loggrarna in väldigt bra. Vi har även köpt in kåpor till alla loggrar som går att måla, om det skulle behövas.

Har ett temperaturlarm eller något annat spännande inträffat?
– Nej, tyvärr har jag inga spännande larm att berätta om, men vi har ju ett kylt magasin för foto och där inne har jag satt en testo 160 THL. Den har hjälpt oss mycket med att få rätt klimat i det kylda magasinet och i slussen.

Hur övervakade ni inneklimatet tidigare?
– Tidigare hade vi vanliga dataloggrar som man fick gå runt och läsa av manuellt, vilket var mycket tidskrävande. Vi kunde heller inte se några mätvärden i realtid.

– Tack vare molntjänsten från Testo kan vi samla in mätvärden automatiskt när vi vill. Jag har ställt in dem på att mäta en gång i timmen och skicka datan till molnet en gång i timmen, så nu kan man justera temperatur och fuktighet i salarna ganska så omgående om det skulle behövas.

Har ni planer på att utöka systemet?
– Ja, det kan bli aktuellt med fler loggrar. Jag skulle exempelvis vilja sätta loggrar i vårt externmagasin också. Där kan vi dock inte ändra på temperaturen och luftfuktigheten lika bra som på museet. Men jag skulle kunna få en bra bild över hur klimatet är där över tid.