Publicerades 2025-10-15

När kylan kommer sätts fastigheter på prov. Ojämn värme i lägenheter, kalla element och drag från otäta fönster är vanliga problem som både påverkar komforten och driver upp energikostnaderna. Med rätt temperaturmätning i dina fastigheter kan du snabbt lokalisera orsaker och vidta åtgärder – för en effektiv energioptimering och ett behagligt inomhusklimat året om.

IR-termometrar och värmekameror är tillförlitliga verktyg för drift- och fastighetstekniker som vill optimera uppvärmningen, minska energiförluster och förebygga klagomål på inomhustemperaturen från hyresgäster.

Noggrann temperaturmätning – grunden för effektiv felsökning

För att kunna identifiera orsaker till temperaturproblem i en fastighet och vidta lämpliga åtgärder krävs noggranna mätningar på flera platser. Lufttemperaturen ska mätas inom vistelsezonen – det område där människor normalt vistas. Denna zon definieras av två horisontella plan, 0,1 meter respektive 2,0 meter ovanför golvet, samt av vertikala plan som ligger 0,6 meter innanför ytterväggarna. Framför fönster och ytterdörrar gäller istället 1,0 meter som avstånd.

Läs mer om mätpunkter i vistelsezonen

Även tappvatten bör kontrolleras för att säkerställa att både kall- och varmvatten håller rätt temperatur enligt gällande lagkrav. För låg vattentemperatur kan innebära hälsorisker, till exempel tillväxt av legionellabakterier. Enligt Folkhälsomyndigheten bör temperaturen på tappvarmvatten inte understiga 50 °C i ledningarna.

Noggranna temperaturmätningar och dokumenterade avvikelser ger inte bara svar vid felsökning eller när hyresgäster upplever problem med inomhusklimatet – de är också ett effektivt verktyg för att identifiera möjligheter till energioptimering och kostnadsbesparingar i fastigheten.

Snabba och tillförlitliga temperaturmätningar med IR-termometer

Med en IR-termometer mäter du snabbt och enkelt temperaturen på ytor som radiatorer, golv, väggar och fönster med hjälp av infraröd strålning. Testos IR-termometrar har ställbar emissionsfaktor, vilket gör att du kan anpassa instrumentet efter olika material och få mer exakta mätresultat. Anslut en givare för att även kunna mäta temperatur i luft och vatten. De många användningsområdena gör testos IR-termometrar till ett mycket användbart instrument som platsar i alla fastighetsteknikers verktygslådor.

Läs mer om IR-mätning och emissionsfaktorn

Upptäck värmeläckor med en värmekamera

En värmekamera är ett ovärderligt hjälpmedel för såväl energioptimering som felsökning i kontor, affärslokaler och lägenheter med ojämn eller låg värme. Med detaljrika värmebilder kan du snabbt upptäcka köldbryggor och otätheter i klimatskalet, till exempel kring fönster och dörrar där kall luft kan läcka in.

Energiförluster som orsakas av otätheter i klimatskalet är ofta enkla att åtgärda, men kan bli mycket kostsamma om de ignoreras, särskilt under de kallaste månaderna. Genom att dokumentera värmeläckor och avvikelser får du ett tydligt underlag för planering av energiåtgärder. Identifiera problemområden tidigt och planera insatser som fönsterbyte eller tilläggsisolering för att minska energikostnader och undvika klagomål från hyresgäster. Med Testos värmekameror kan du enkelt spara värmebilder och analysera resultaten i den tillhörande programvaran IRSoft – för en ännu smidigare energioptimering.

Utbildning

När du köper en värmekamera från Nordtec ingår vår grundkurs i termografi (gäller ej testo 860i), så att du ska få ut mesta möjliga av ditt instrument. Lär dig förstå värmekamerans funktioner, tolka värmebilder och agera utifrån resultaten.

Läs mer om värmekameror

Rätt instrument för rätt ändamål

Publicerades 2025-09-22

Ventilationsteknikern Tor Halvorsen använder Celsicom V600 referensdonsmätare för ventilationsinjustering.

Med över 20 års erfarenhet i branschen vet ventilationstekniker Tor Halvorsen vikten av pålitlig mätutrustning för effektiva injusteringar. Sedan drygt ett år använder han Celsicom V600. Resultaten har varit otvetydiga: mindre tidsåtgång och precisare luftflöden, jämnare drift och betydande energibesparingar.

Tor Halvorsen och kollegan Patrik Pålsson på VXPro AB har specialiserat sig just på ventilationsinjusteringar i alla typer av fastigheter. Allt från bostäder tillhörande små som stora bostadsrättsföreningar till kommersiella lokaler och kontor i fastigheter i alla storlekar.
 – När vi jobbar för bostadsrättsföreningar kan det handla om från tjugo till flera hundra lägenheter med tre till sju mätpunkter per lägenhet. I exempelvis ett bostadsområde med 300 lägenheter kan det handla om i genomsnitt cirka 1 500 luftdon. Dessutom tillkommer allmänna utrymmen så som tvättstugor och samlingslokaler. Då gäller det att jobba smart med ventilationsinjustering, konstaterar Tor Halvorsen.

Traditionell injustering – stor tidsåtgång och inaktuella värden

Traditionell injustering innebär att referensdonet mäts upprepande gånger under injusteringen av övriga don. Det är nödvändigt för att kunna se aktuell kvot (förhållandet mellan nuvarande värde och målvärdet) att injustera mot. Ventilationsteknikern måste då gå tillbaka till referensdonet ofta, vanligtvis tre gånger – ibland upp till sex–sju tillfällen, för att kontrollmäta det. Efter ett tag blir det inte ekonomiskt försvarbart att gå tillbaka till referensdonet efter varje strypning. Om kontrollmätningar då uteblir leder det till att man inte alltid har aktuell kvot.
 Lösningen för att undvika tidskrävande kontrollmätningar och minimera injusteringsfel är avläsning av aktuell kvot i realtid. Med traditionell injustering kan realtidsavläsning bara uppnås genom att en tekniker hela tiden mäter referensdonet och via radio eller telefon meddelar den nya kvoten till kollegan som stryper donen.

Celsiview molntjänst – realtidsavläsning med Celsicom V600 för snabb och mer precis ventilationsinjustering.

Medelvärdesberäkningar är nyckeln

Många mätlösningar för realtidsavläsning består av referensdonsmätare uppkopplade via radio eller Bluetooth (med begränsad räckvidd) samt basstation och modem. Celsicom V600 består av en enda enhet: en kompakt, batteridriven referensdonsmätare.
 Efter att mätaren automatiskt har kopplat upp sig mot mobilnätet fortsätter ventilationsteknikern sitt arbete i den webbaserade molntjänsten Celsiview i en mobil eller surfplatta. På skärmen visas referensdonets aktuella värden och teknikern guidas genom injusteringen av alla don.
 – Tack vare Celsicom V600:s medelvärdesberäkningar ser jag direkt om värdena ligger inom rätt intervall. Jag kan lätt se svängningar i tryck och använda medelvärdet i stället. Det gör att jag ofta kan få ner differensen till två–tre procent, vilket är mer noggrant än det normala metodfelet på sex procent, berättar Tor.

”Liten och smidig mätlösning”

Tor använde tidigare Celsivent som var föregångaren till Celsicom V600. Han blev snabbt imponerad av den nya modellen:
 – V600 är en liten och smidig mätlösning. Utöver själva mätaren behöver du bara batterier och mätslangar, en valfri luftflödes- eller tryckmätare samt din vanliga mobil eller surfplatta. Den startar och kopplar upp sig snabbt. Efter ett par minuter är du redo att börja mäta.

Vidare uppskattar Tor en rad små men betydelsefulla detaljer som underlättar hans jobb. Bland annat magnetfästet och mätkroken som gör att Tor enkelt och tryggt kan ansluta V600 till tillufts- respektive frånluftsdon.
 – Jag gillar även att batteristatusen visas tydligt på surfplattan, så att jag slipper obehagliga överraskningar. Driftstiden är för övrigt riktigt bra. Jag kan ofta mäta flera dagar utan att behöva byta batterier i V600 som drivs av vanliga AA-litiumbatterier.

Akutjobb klarades upp snabbt

Tor och kollegan Patrik fick nyligen ett tydligt bevis på nyttan med Celsicom V600 under ett jobb på ön Öckerö utanför Göteborg. På kort varsel ryckte de ut akut och gjorde injusteringar i två fastigheter med totalt 18 lägenheter.
 – Vi räknade med att få lägga åtta timmar, men var klara på fem. Och det trots att installationen inte var färdig när vi kom. Vi fick till och med hjälpa elektrikerna med styrtekniken för att få i gång fläktarna, berättar Tor och tillägger:
 – Det var skönt för oss att återigen få bekräftelse på hur väl Celsicom-mätaren funkar. Själva injusteringen tog omkring tre–fyra timmar, vilket samtidigt är tre gånger så snabbt jämfört med traditionell ventilationsinjustering!
Inte undra på att Celsicom V600 blivit ett självklart arbetsverktyg för Halvorsen och Pålsson på VXPro AB.
 – Alla som jag har tipsat om den är nöjda. Det är ett ovärderligt hjälpmedel för alla som jobbar med ventilationsinjusteringar.

Publicerades 2023-11-16

Värmekameran är ett minst sagt mångsidigt arbetsverktyg. Med hjälp av dess detaljrika värmebilder kan du säkerställa optimala inneklimat för människor, inventarier och maskiner. Och, nog så viktigt, du har en möjlighet att upptäcka och åtgärda kostsamma energibovar. Fortsatt höga elpriser gör detta onekligen intressant eller hur?

Ju kallare ute, desto tydligare värmebilder

Det är värt att utföra termografiska mätningar av fasader och innemiljöer med jämna mellanrum. Under vår och sommar kan det dock vara svårt att upptäcka kallras eller värmeläckage. Anledningen är att temperaturerna ute och inne ligger för nära varandra, vilket gör att eventuella problemområden inte syns så tydligt på kameraskärmen.

Med andra ord, termografering är som effektivast vid större temperaturskillnader utanför och inuti mätobjekten. När det skiljer omkring 10 grader mellan inne- och utetemperaturen framträder ofta kraftfulla ”blommönster” på värmebilderna. De visar på otätheter i husskalet där det finns risk för att kall luft tränger sig in eller att varm luft sipprar ut.

Praktiska förutsättningar

Förutom en temperaturskillnad på 10 °C mellan ute och inne, bör dessa förutsättningar var uppfyllda för att du ska kunna få tillförlitliga värmebilder:

• Det ska råda stabila temperaturförhållanden
• Sol eller andra punktvärmekällor får inte belysa mätytan
• Ytan som ska mätas får inte vara regnvåt eller fuktig
• Se till att ha tillräckligt med tid för att ta och analysera bilder i lugn och ro

Vanliga problematiska ytor

De senaste årens höga elpriser gör termografering ytterst värdefull. IR-mätning och detaljrika värmebilder är ett effektivt vapen i jakten på energikostnader. En värmekamera från Testo är en relativt liten investering som snabbt betalar sig.

Efter ett knapptryck är du i gång och mäter. Antingen från utsidan eller inne i fastigheten. Du hittar vanligtvis köldbryggor i tak och väggar, balkonger och loftgångar samt tunga mellanbjälklag. Det kan också vara värt att fokusera på ytor runt dörrar och fönster. Ofta beror kallras och värmeläckage på defekt, slarvigt installerad eller obefintlig isolering.

Efter att ha tagit en värmebild kan du analysera den antingen på kamerans skärm eller i datorn och därefter presentera resultatet för den som fattar beslut om vad som ska göras för att åtgärda energiförlusten.

Publicerades 2023-10-19

Det finns många ställen i en kyrka som kan utsättas för fukt och göra att väggar och tak, inredning och utsmyckningar samt textilier och böcker tar skada. Allt fler församlingar och pastorat har systematiskt börjat att logga fukt och temperatur – ofta på distans – för att undvika kostsamma fuktskador och minimera uppvärmningskostnaderna. I exempelvis Örebro pastorat ser man tydliga vinster med fjärrövervakningen av inneklimaten i kyrkorna.

Det är vanligt med mögel och andra mikroorganismer i kyrkor. Att sanera mikrobiell påväxt tar mycket tid och pengar i anspråk. För att motverka detta jobbar Svenska Kyrkan sedan många år aktivt med att säkerställa bra inneklimat i kyrkobyggnader. Som ett led i detta arbete har man tagit fram en omfattande handbok med fakta om och detektering av fukt i olika miljöer.

Ökat behov av mätteknik

”Fukt, det vill säga vatten, är den enskilt viktigaste faktorn som avgör om en kyrkobyggnad drabbas av mögel. Håller man fukten och vattenbelastningen i schack undviker man skador”, slås fast i handboken. Samtidigt konstaterar man att mögelproblemen inte ser ut att försvinna utan snarare tvärtom: klimatförändringarna med ökande regnmängder och varmare klimat förutspås att ge kyrkor merjobb när det handlar om att kontrollera och hantera fuktnivåer.

Handboken vänder sig till de som både planerar och utför drift, underhåll och tillsyn av kyrkor i församlingar och pastorat. Den är indelad i följande sju besiktningsronder: krypgrunden, mark och dränering, fasaden, vinden, yttertaket, byggnadens inre och i samband med förrättning.

Det är inte allt som syns eller luktar…

Det finns många källor till fukt, så som nederbörd och markfukt, läckage och luftfukt. Missfärgningar, fläckar samt flagande puts och färg kan indikera en fuktskada. Likaså kan en avvikande, frän lukt avslöja förekomsten av mögel. Men i påfallande många fall är mögelpåväxt tämligen anonym. Möglet varken syns eller luktar förrän påväxten är långt gången. Vid misstanke om mikrobiell påväxt rekommenderar därför Svenska kyrkan att adekvat mätutrustning används för att mäta och följa upp förekomsten av temperatur och relativ luftfuktighet (RF) på flera platser i kyrkan.

Vad orsakar då fuktproblemen i kyrkor och på vilka ställen bör man mäta? Öppna dörrar (exempelvis under somrarna), otätheter och utandningsluft från besökare under gudstjänster är några källor till när varm luft möter svala ytor (som kyrkoväggar) och ger upphov till kondens. Ytor som är av organiskt material eller som är smutsiga av kolpartiklar från brinnande ljus är en bra grogrund för mikrobiell påväxt.

Fuktlarm från mätning av mikroklimat

I en kyrka finns det många mikroklimat. Det är små, begränsade ytor där temperatur, luftomsättning och luftfuktighet kan avvika från klimatet i övriga delar av utrymmet. Dessa mikroklimat, som kan ha förhöjda fuktnivåer, hittas under kyrkobänkar och predikstolar, bakom altartavlor och inventarier placerade/infästa mot en yttervägg. Ett mikroklimat som är viktigt att hålla koll på är förvaring av mässhake, alba, röklin och andra klädesplagg. Textilier är känsliga och ska helst inte utsättas för högre relativ luftfuktighet än 50 procent RF. Många kyrkor använder mobiluppkopplade Celsicom TH600 för att mäta fukt i dessa och andra utrymmen. Om fuktvärdet överskrids får användaren ett automatiskt larm via sms eller mejl. Genom att även använda mätboxen Celsicom TC602 kan du utföra kompletterande mätningar och samköra dessa med mätdata från TH600 i molntjänsten Celsiview. Det ger dig RF-värdet på en yta i realtid, vilket gör att du snabbt ser om ytan är så kall och fuktig att det är hög risk för mögelpåväxt.

Fuktkvot i utsatta träkonstruktioner

Vattenläckage och varm luft som tränger in i tak- och golvkonstruktioner kan resultera i fuktiga miljöer och grogrund för mögel. Med hjälp av den uppkopplade mätboxen Celsicom MM611B har kyrkor möjlighet att snabbt och enkelt mäta fuktkvoten löpande. De får koll på vatteninnehållet i utsatta träkonstruktioner som tak- och golvbjälklag och kan på ett tidigt stadium detektera en skada som exempelvis har orsakats av inträngande vatten.

Temperaturmätning som sparar kostnader

Energibesparingar är ett prioriterat område i många verksamheter. Kyrkor är inga undantag. I många fall använder man sig av intermittent uppvärmning. Det vill säga, kyrkobyggnader värms i princip bara upp inför gudstjänster, bröllop, dop och andra ceremonier. Celsicom TH600 är en perfekt mätlösning även i detta sammanhang. Mätboxen ger svar på hur lång tid det tar att värma upp kyrkan. Detta kan hjälpa kyrkor att säkerställa perfekt tajmade, behagliga inneklimat till olika förrättningar och samtidigt minska uppvärmningskostnaderna.

Flytta och mät var du vill

Samtliga mätboxar i Celsicom-familjen är små och kompakta, driftsäkra och batteridrivna. Det tar bara några minuter att aktivera en box för att börja mäta. Boxarna kan placeras i princip var som helst och är enkla att flytta när ett nytt mätbehov uppstår.

Mätlösningar för fuktkontroll i kyrkor

Mer fakta om fukt

Olika faktorer påverkar luftfuktighetsmätningen. Vill du ta reda på vilka dessa är och vad du måste ta hänsyn till när man använder mätinstrument för luftfuktighet, läs mer på vår sida Fakta om fukt.

Publicerades 2023-10-19

Det är viktigt att inspektera vissa kritiska miljöer med jämna mellanrum för att i god tid upptäcka och åtgärda eventuella problem med mögel. I krypgrunder och på vindar är det vanligt att fukt orsakar mikrobiell påväxt. Här berättar den erfarna fuktkonsulten Kim Olmås om hur mögel uppstår, hur du upptäcker det och vilka åtgärder du bör göra.

Krypgrunder och vindar bör ses över minst en gång per år. Bästa sättet att upptäcka fukt är att mäta. Dessa mätningar bör göras vid tidpunkter när risken för höga fuktnivåer är som allra störst. I grunder är det oftast fuktigast sent på våren, sommaren och hösten. På vindar är det vanligtvis mest fukt sent på hösten, under vintern och tidigt på våren. Den som vill ha koll på fukten året om gör bäst i att skaffa en eller flera uppkopplade mätboxar från fjärrövervakningssystemet Celsicom.

Vi fick en pratstund med Kim Olmås, diplomerad fuktsakkunnig och byggdoktor med lång erfarenhet i branschen, för att bena ut några grundläggande frågor om fukt och mögel.

Hur uppstår fukt i krypgrunder och på vindar?

– I krypgrunder handlar det om varm, fuktig uteluft som letar sig in och möter en kallare grund. Detta höjer den relativa fuktigheten (RF) och kan orsaka mikrobiella skador på organiskt material samt emissioner från kemiska nedbrytningsprocesser. Markytan ger också ifrån sig fukt, precis som regn- och grundvatten kan göra, berättar Kim Olmås och fortsätter:

– På vindar är det framför allt varm, fuktig luft inifrån huset som tränger upp via otätheter i vindsbjälklag, genomföringar och vindsluckor. Den varma, fuktiga luften höjer RF-värdet i det svalare vindsutrymmet eller kondenserar mot ett kallt yttertak, vilket också höjer luftfuktigheten.

Läckage utifrån kan också ge förhöjda RF-värden och mikrobiella skador så som mögel, bakterier och röta samt emissioner från kemiska nedbrytningsprocesser. Höga fuktnivåer beror ofta på att ventilationen i huset inte klarar av att ventilera bort den fukt som uppstår på grund av tvätt, dusch, matlagning, svett och utandningsluft. Luft utifrån och vatten som läcker in på vinden bidrar också till fukt.

På vilka ytor uppstår mögel?

I krypgrunder är det vanligt med påväxt på blindbotten (golvbjälklagets undersida) i form av vita, gråa eller svarta fält, eller på markytan. På vindar kan det bildas mögel på exempelvis råspontens insida, takstolar, golvbräder och lösöre som tyg och kartonger.

– Men all påväxt syns inte och det kan vara rejält mögligt utan att du ser det, påpekar Kim Olmås.

– Använd också näsan för att i möjligaste mån identifiera avvikande, fräna lukter som kan avslöja mikrobiell påväxt i det aktuella utrymmet. Det bästa sättet för att verkligen veta är dock att göra en fuktmätning själv eller med hjälp av fuktkonsult alternativt lämna in materialprov för analys hos företag som exempelvis Botaniska Analysgruppen och Pegasuslab. 

Vad kan ta skada av fukt och mögel?

– I krypgrunder uppstår det till en början mögel, bakterier eller blånadssvampar som växer ytligt och avger lukter, emissioner och endotoxiner (hälsovådliga bakterieämnen). Men om det är rejält fuktigt, det vill säga vid en fuktkvot i trä på uppåt 26–30 procent, så uppkommer rötsvampar som bryter ner trät och försämrar hållfastheten. Det kan även förekomma mögel på marken.

Samma utveckling av mögelpåväxt är vanligt på vindar. Där riskerar också lösöre (organiskt material) och isolering ta skada av mikrobiell påväxt.

Vilka är de kritiska nivåerna och hur ska man agera?

– I krypgrunder är det kritiska RF-värdet 75 procent, vilket motsvarar cirka 17 procent fuktkvot i trä. Samtidigt vet vi att redan fuktskadade eller nedsmutsade ytor kan få mikrobiell påväxt betydligt tidigare, säger Kim Olmås och tillägger:

– För att få motverka mögel installeras vanligtvis en krypgrundsavfuktare som man ställer in på max 60 procent relativ fuktighet, vilket är gränsen för rost på metall. Avfuktare är den mest effektiva åtgärden, men den kräver vissa åtgärder och tillsyn.

När en avfuktare installeras behöver du täta alla uteluftsventiler i grunden (så att inte uteluft läcker in), rensa marken från organiskt material och lägga på en ångspärr på markytan. Avfuktaren kan vara i behov av filterbyte och annan service efter en viss tid.

I princip gäller samma fuktvärden på vindar. Dock sätter man inte ofta in avfuktare i vindsutrymmen. I stället brukar man få ägna sig åt att se över ventilationen i huset och säkerställa att den fukt som produceras inomhus transporteras ut ur huset via ventilationen.

– Det kan också bli aktuellt att täta upptill mot vinden så att varm, fuktig luft inte kan tränga in så lätt. Dessutom kan det vara en bra idé att se över hur vinden är ventilerad. För mycket vindsventilation har en tendens att höja fuktnivån och därmed också öka risken för fuktrelaterade skador.

Kim Olmås kan glädjande konstatera att allt fler fastigsägare och driftsansvariga har börjat att kontrollera fukt och mögel mer frekvent.

– Det som är mest kritiskt när det gäller fuktskador är att det kan påverka inomhusmiljön och göra att människor som vistas där blir sjuka. Ofta orsakat av mögel och emissioner från både mikrobiell påväxt och kemiska nedbrytningsprocesser.

Mätlösningar för krypgrunder och vindar

Publicerades 2023-10-05

ECiS – Energy Concept in Sweden AB är ett företag som erbjuder lösningar för att spara energi, minska miljöbelastningen och förbättra inomhusmiljön både i byggnader och/eller processer. Anders Tennerhed från ECiS jobbar bland annat med inomhus­klimat­analyser och samarbetar också med Nordtec i egenskap av kursledare för våra inneklimatkurser. Vi har träffat Anders och har fått lov att ställa några frågor om inomhusklimatanalys och om ECiS.

Vilka är era uppdragsgivare och varför behöver de er hjälp?

– För vår del kan man säga att det finns två inriktningar. På bostadssidan finns det ofta ett behov av att utreda kalla lägenheter. Det måste ju inte bero på klimatskalet utan kanske på att värmesystemen är felinjusterade eller på att ventilationsflödena är felaktiga.

– Men det kan ju också bero på att vissa lägenheter har en sämre klimatskärm på grund av stora läckage i eller vid fönster eller att man har byggt om en kontorslokal till lägenhet och att det inte har blivit riktigt anpassat efter det verkliga ändamålet.

– Sedan har vi en hel del offentliga beställare och då pratar vi om lokaler, exempelvis sjukhus eller att vi jobbar med kontorslokaler där personalen upplever att klimatet inte är bra.

Vilka parametrar påverkar det upplevda inneklimatet?

– Det handlar exempelvis om lufttemperatur, temperatur från omgivande ytor, luftfuktighet, som mäts med en IAQ-givare och även lufthastighet, alltså vad det finns för luftrörelser i vistelsezonen, vilket man mäter med en draggivare.

– Temperaturen från omkring­liggande ytor kan man mäta med en speciell typ av givare som kallas globtermometer.

– Man kan också behöva ta hänsyn till kläders värmeisolerande förmåga (clo-tal), metabolism (fysisk aktivitet) och värmeutbyte mellan kroppar.

Hur går en inomhus­klimat­analys till?

– Vid en inomhusklimatanalys under uppvärmnings­säsongen med en testo 400 försöker man göra det då utomhustemperaturen har varit vid nollstrecket eller ännu kallare i minst tre dygn. Då får man genomslag i byggnadens alla olika konstruktioner.

– Man mäter och loggar under 3 minuter i varje mätpunkt, vilket ger 180 mätvärden som instrumentet kan räkna ut PMV- och PPD-värden på, vilket ger ett mått på hur bra inomhusklimatet är i respektive mätpunkt. Då gäller det också att instrumentet har fått tid att acklimatisera sig i ca 20–30 minuter före mätningen. Det här är alltså inget man hastar fram.

– Parallellt med mätningen med testo 400 granskar man även alla konstruktioner med värmekamera och ser om det finns några byggtekniska brister som otätheter eller kalla ytor. Man släpper även ut rök vid förväntade kalla partier såsom kalla ytterväggar, fönster och vid luftläckage i fasader för att se hur stort ”kallras” man har eller hur otät klimatskärmen är. Man använder också rök i större zoner där det finns risk för dragproblem och mäter samtidigt upp alla luftflöden och luftrörelser i delar av byggnaden där det förekommer klagomål med olika typer av mätinstrument.

– Man mäter också vilka till- och frånlufts­temperaturer man har från ventilations­systemet för att se hur bra det fungerar. Under mätperioden är det även viktigt att man noterar yttre förhållanden som utomhustemperatur, vindriktning, vindhastigheter, lufttryck och om det är mulet eller soligt. Det är väldigt många parametrar som ska in när man gör sina mätningar.

Den här IR-bilden som är tagen med en testo 872 visar att sockelpartiet under det igenbyggda fönster­partiet bara håller ca 12–13 grader vid +3 grader ute.

Hur är intresset för inneklimat?

– Intresset verkar faktiskt öka hos våra beställare, tycker jag. Vi har ju ganska många återkommande kunder och dom förstår värdet av att göra en ordentlig utredning av återkommande problem med inomhusklimatet. Oftast kan man bygga bort många problem, rent byggtekniskt, alternativt är det en injusteringsfråga på värme- eller ventilationssidan.

I vilka punkter utförs mätningarna?

– Det finns något som heter vistelsezon och utanför den gäller inte de uppställda kriterierna. Enligt BBR (Boverkets byggregler) är vistelsezonen 0,1 meter över golv upp till 2 meter över golv samt 0,6 meter från väggar och 1,0 meter från yttre begränsningar som fönster och dörrar.

– Man mäter aldrig utanför vistelsezonen, för där kan man aldrig upprätthålla samma klimat som byggnaden är projekterad för.

Vilka krav/normer gäller för rätt inneklimat?

– Det finns flera kravställare egentligen. Exempelvis finns BBR, Boverkets Byggregler, gällande OVK-bestämmelser och AFS 2009:2 – Arbetsplatsens utformning. Handlar det om klagomål från hyresgäster i lägenheter kan man också stödja sig mot Folkhälso­myndighetens riktlinjer.

Vilka är de vanligaste klagomålen som leder till en utredning?

– En inneklimatutredning börjar för det mesta med klagomål från brukare, alltså personal på kontor eller hyresgäster i bostäder.

– Om man tar lägenheter som exempel är det vanligaste klagomålet att det är för kallt i någon del av lägenheten.

– Är det en arbetsplats är det vanligt att man tycker att det är dragigt eller kallt. Dessa fel uppstår ofta av för stora luftflöden från ventilationen eller en otät klimatskärm. Under sommaren kan vi även bli kontaktade för att utreda när det blir för varmt inomhus vilket kan bero på att det saknas solavskärmning.

Vilka är de vanligaste felen?

– Vanliga fel kan vara eftersatt underhåll på fönster, dörrar, fuktiga fasader med mera eller felinjusterade värmesystem eller luftflöden. Det kan också vara en felaktig konstruktion på väggar, fönster osv för den aktuella arbetsplatsen. Ibland kan det även var så att man har uppfört en arbetsplats i en lokal som inte alls är avsett för ändamålet vilket innebär stora problem som måste lösas.

– Men det absolut vanligaste i lokaler är att man har felaktiga luftflöden som inte är behovsanpassade efter aktuell verksamhet vilket oftast skapar dragproblematik. Om fastighetsskötaren tar den ”lätta” vägen höjer man tilluftstemperaturen på inblåsningsluften vilket förvärrar det hela med en försämrad ventilationseffektivitet. Människor blir lätt nedkylda av för stora luftrörelser. Med utgångspunkt från detta är det alltså viktigt att alla luftflöden behovsanpassas efter aktuell verksamhet vid förändringar i alla byggnader.

Har du något exempel på en utredning och vilka åtgärder som vidtogs?

– Ett bra exempel är när man byggde om lokaler till lägenheter i ett landshövdingehus i Göteborg för ca 10 år sedan.

– Ett landshövdingehus är uppbyggt av tegel på första våningen som ofta står på en sockel av granit med två våningar av trä ovanpå. Det är alltså helt olika tekniska förutsättningar i klimatskalet mellan de olika planen.

– När lokalerna på markplan som tidigare hade varit tobaksaffär och pizzeria skulle bli lägenheter uppstod problem efter inflyttningen. Vid ombyggnaden sattes alla stora fönster igen med en ny isolerad konstruktion, men man missade sockelpartier och de kalla golven som helt saknade isolering ner till en kall källare.

– Det upplevda inomhusklimatet med dessa kalla ytor blir inte bra, även om man håller en inomhustemperatur på ca 20 grader. Den operativa temperaturen (upplevd temperatur) i de här ombyggda lägenheterna var mycket låg. Det slutade tyvärr med att man fick evakuera hyresgästerna efter inflyttningen och bygga om dessa åtta lägenheter för att få ett acceptabelt inomhusklimat.

– En positiv effekt av denna utredning som ledde till ytterligare ombyggnation blev att energianvändningen minskade stort i lägenheterna samt att hyresgästerna blev nöjda med inomhusklimatet.

---

Publicerades 2024-06-25

Sedan 2016 använder energiingenjör Billy Axelsson dataloggrar från mätsystemet Celsicom för fjärrövervakning av olika inneklimat i Kils kommuns fastigheter. Loggrarna möjliggör effektivare arbete samt minskar energiförbrukningen och risken för kostsamma missöden.

Billy Axelsson jobbar på fastighetsenheten med ansvar för energi och ventilation. Det är ett minst omfattande jobb med tanke på att kommunen bedriver verksamheteter på omkring 60 000 kvadratmeter i ett 50-tal fastigheter. I dessa fastigheter ryms storkök, skolor, förskolor, fritidsanläggningar, vårdboenden – och en rad andra verksamheter.

En viktig del av fastighetsenhetens arbete består av fjärrövervakning av olika klimatparametrar i skilda miljöer, för att dagligen analysera viktiga mätvärden och schemalägga åtgärder eller vid behov rycka ut direkt. Mätstorheter som exempelvis temperatur och luftfuktighet övervakas med dels dataloggrar från den första generationen av mätsystemet Celsicom (loggrarna är uppkopplade mot basstationer), dels dataloggrar från andra generationen av samma system (dessa loggrar har egen uppkoppling via Narrow Band Internet of Things på egen frekvens i mobiltelefonnätet). Totalt handlar det om 107 mätplatser i 27 fastigheter.

Celsicom – en viktig backup
Att valet föll på Celsicom för åtta år sedan var mest en slump.

– Vi har några övergripande system för övervakning och styrning av värme och ventilation i våra fastigheter. Men jag kände ett behov att ha någon slags backup för att kunna ha kontinuerlig koll och få larm. Vid ett tillfälle köpte jag en värmekamera hos Nordtec och var då samtidigt lite nyfiken på vilka fler roliga grejer som ni hade, berättar Billy.

Det var då han upptäckte och valde att testa Celsicom. Fjärrövervakningssystemet har sedan dag ett avsevärt underlättat arbetet på fastighetsenheten. Framför allt uppskattas att det är enkelt att komma i gång och använda Celsicom-loggarna. Vidare prisas de automatiska gränsvärdeslarmen via sms eller mejl. Och det faktum att införskaffandet av varje logger – inklusive abonnemangskostnaden för lagring och analyser i molntjänsten Celsiview – är en blygsam investering.

Larmar automatiskt i god tid
Fastighetsenheten har hittat en rad olika tillämpningar för Celsicom-loggrarna. Här är några exempel på vad de används till.

– Om ett kylaggregat håller på att gå sönder eller börjar läcka köldmedium, så kan kylmaskinen fortsätta att gå samtidigt som temperaturen börjar att stiga. Sådant kan man snabbt utläsa av diagram i Celsiview.

– En stor förtjänst är också möjligheten att få larm om till exempel en stor köttkyl går sönder. Då gäller det agera snabbt för att inte behöva tvingas att slänga varor för 100 000 kronor nästa dag.

Celsicom-loggrar används också på skolor för att dels säkerställa bra inneklimat i klassrum, dels ha koll på såväl temperatur som fukt i musikrum och förhindra att stråkinstrument tar skada. Fjärrövervakningen omfattar även fyra pelletsanläggningar. Där larmar Celsicom-loggrar helt enkelt om pelletsnivåerna närmar sig en kritisk nivå och det är dags för påfyllning.

Förhindrade ett dyrt missöde
– Jag har också gjort en liten egen uppfinning med en av de senaste Celsicom-loggrarna som har fuktkvotsgivare (Celsicom MM611B). Jag har kopplat den till en skruv i en träplanka som ligger på golvet i en källare där vi väldigt sällan har tillsyn. Och i vintras blev det just en vattenläcka från värmesystemet! Jag fick då larm inom en timme att fukthalten var för hög i träplankan och kunde åka dit för att snabbt åtgärda översvämningen och läckan. Det hade kunnat bli riktigt dyrt om jag inte hade haft den övervakningen, berättar Billy.

Celsicom eliminerar dessutom tid som behöver läggas på att åka runt och kontrollera förhållanden i olika fastigheter.

– I stället har jag alltid uppdaterade mätvärden via molntjänsten Celsiview på startsidan på min dator. Jag ser snabbt om något verkar konstigt och kan enkelt se händelseutvecklingen, för att därefter fatta beslut om jag eller någon annan behöver åka till platsen.

Bra information och underlag
Celsiview är även ett bra verktyg för att dela information och få underlag till olika förbättringar. Personal på storkök kan exempelvis logga in och ha en ”titta-funktion” för att i realtid kunna kontrollera temperaturer i kyl- och frysrum för sin egenkontroll.

En av fastighetsenhetens stora utmaningar framöver är att effektivisera driften genom att bland annat minska på elen och fjärrvärmen. Det handlar om att dra ner på energianvändningen så mycket som möjligt utan att ge avkall på behagliga inomhusklimat. Även i detta avseende är utplacerade Celsicom-loggrar värdefulla arbetsredskap.

– Det är väldigt enkelt att på mobilen, surfplattan eller datorn snabbt kunna se utrymmen där temperaturen är lite för hög och kan skruvas ner för att sänka uppvärmningskostnaderna. I en eluppvärmd skola som ligger i malpåse har jag Celsicom uppkopplat på värmesystemet för att kunna hålla en så låg temperatur som möjligt utan att det fryser på vintern, säger Billy Axelsson och konstaterar:

– Vi sparar jättemycket pengar på att ha givare som övervakar radiatorgrupperna.

Publicerades 2024-06-04

Svenska kyrkan Örebro pastorat jobbar aktivt med att övervaka inneklimaten i ett stort antal kyrkor och kontorsbyggnader. Som ett led i detta arbete använder fastighetstekniker Johan Asplund sig av Celsicom-loggrar.

Pastoratet har som målsättning att sänka uppvärmningskostnaderna med 15 procent – utan att ge avkall på optimala klimat för människor, inredning och inventarier. Detta innebär att det ska vara +20 C° på kontor, +18 C° i sakristior och +13 C° i kyrkorum.

”Bättre kontroll på mätvärden”
Det är viktigt att dessa temperaturnivåer upprätthålls. Altarbeklädnader och prästdräkter är känsliga för låga temperaturer (och hög luftfuktighet, RH). Detsamma gäller för målningar, träskulpturer och metallföremål.
– Med hjälp av Celsicom-loggrarna kan vi ha bättre kontroll på olika mätvärden, säger Johan Asplund.

Kyrkor värms upp temporärt
För att hålla energikostnaderna nere är några kyrkor inte fullt uppvärmda hela tiden. I stället höjs värmen i samband med gudstjänster och andra ceremonier. Celsicom-loggrarna ger Asplund svar på dels hur lång tid innan värmen behöver skruvas upp för att rätt temperatur ska uppnås i rätt tid, dels hur RH-värdet i kyrkorummet påverkas av tidsbegränsad uppvärmning.

Johan och kollegorna får automatiska larm via sms eller mejl om gränsvärden överskrids.

– Det gör loggrarna extra användbara eftersom kyrkorna är så geografiskt utspridda. Om jag ser att temperaturen är på väg att sjunka mycket i ett utrymme så kan jag åka dit snabbt och kolla om det kanske är fel på strömförsörjningen eller om ett element har slagit ifrån.

Publicerades 2022-12-12

På vintern blir luften ofta torr inomhus. Det kan orsaka fysiska besvär för människor och leda till statisk elektricitet som stör produktionsprocesser. För att upptäcka och få bukt med torr luft är det bra att mäta och allra helst logga lufttemperatur och luftfuktighet under en längre period.

Kall luft kan binda mindre fukt än varm luft. Därför blir luften torrare på vintern. Och när vi tar in denna kalla luft och värmer den blir inomhusluften torr. Den låga luftfuktigheten kan orsaka besvär i form av torr hud, irriterade luftrör och ögon samt trötthet och huvudvärk.

Statisk elektricitet – en irriterande sabotör

Torr inneluft kan också resultera i statisk elektricitet som uppstår i ytan på material när det antingen är underskott eller överskott av elektroner. Vi kan då råka ut för oväntade och obehagliga stötar. Spänningen kan vara hög men strömstyrkan är väldigt låg. Därför är dessa stötar ofta ofarliga för oss. Däremot finns det risk för att utrustning och processer påverkas.

Elektronik och kretskort är känsliga för statisk elektricitet. Dessutom attraherar statisk laddning damm och andra oönskade partiklar, vilket kan ha en negativ inverkan på produktionsprocesser. Lägre produktionshastighet, plötsliga och kostsamma driftsstopp, behov av extra underhåll och i värsta fall byte av delar är exempel på några vanligt förekommande fel. Störningar i produktionen kan i förlängningen också leda till sämre produktkvalitet.

Fukt – en viktig mätparameter

I det här diagrammet framgår hur människor och material påverkas av den omgivande luftfuktigheten.

För oss människor handlar det om att kunna undvika ohälsa. För material kan det handla om att undvika störningar i tillverkningsprocesser eller att lagring görs i ett klimat som ger den bästa hållbarheten.

Luftfuktigheten kan svänga snabbt, ett temperaturfall utomhus på 10 °C kan sänka fuktigheten inomhus med nästan 15 %RH. Mätning ger kunskap om situationen och möjlighet att påverka.

Kallt ute innebär torrt inne

Tabellen visar vad som händer när fuktig uteluft tas in och värms upp till 22 °C. T.ex. när uteluft med 80 % luftfuktighet och en temperatur på -5 °C kommer in och värms upp till +22 °C, sjunker den relativa luftfuktigheten dramatiskt till endast 14 %RH. En genomsnittlig luftfuktighet i Sahara är cirka 25 %RH!

Dataloggrar som ger dig koll på den torra luften

Publicerades 2022-12-09

Vad är egentligen ett bra inneklimat? Å ena sidan kan människor ha olika upplevelser av vad som är acceptabelt när det gäller temperatur och drag. Det vi kallar för termisk komfort. Å andra sidan finns fysikaliska mätbara storheter som lufttemperatur, strålningstemperatur från ytor, luftrörelser, luftfuktighet och så vidare.

I den här artikeln går vi bland annat igenom vad en vistelsezon är och ger exempel på några vanliga mätningar som utförs vid utredningar av inomhusklimatet. Vid klagomål börjar man normalt med att kontrollera några av ovannämnda mätstorheter. Därefter görs en mer utförlig utredning om mätvärdena över- eller understiger vissa gränser.

Vistelsezon

Vistelsezonen är den del i ett rum där krav ställs på termisk komfort för människans välbefinnande. Vistelsezonen begränsas av två horisontella plan 0,1 meter respektive 2,0 meter över golvet. På sidorna begränsas vistelsezonen av vertikala plan 0,6 meter från ytterväggarna. Framför fönster och dörrar är avståndet dock 1 meter.

Mätpunkter
Lufttemperaturen och den operativa temperaturen mäts på minst två ställen i det aktuella rummet, dels 1 meter framför ett fönster 0,6 meter över golvet, dels i ett hörn 0,6 meter från vardera väggen och 0,6 meter över golvet.

Inledande kontroll

För att få en första uppfattning om det termiska inomhusklimatet utförs en inledande kontroll av lufttemperaturen i lokalen. Beroende på klagomålet kan kontrollen kompletteras med en enkel mätning av luftfuktigheten.

Utförlig kontroll

En utförligare utredning kan innehålla uppmätning och bedömning av operativ temperatur och hur mycket den operativa temperaturen skiljer sig mellan olika mätpunkter,  golvtemperatur och även luftrörelser på grund av drag eller kallras.

Operativ temperatur
Operativ temperatur är medelvärdet av lufttemperaturen och medelstrålningstemperaturen från omgivande ytor. Genom att beräkna den operativa temperaturen kan man beskriva hur temperaturen upplevs. 

• Lägsta operativa temperatur 18 °C
• Lägsta operativa temperatur, känslig grupp 20 °C

Den operativa temperaturen mäts ofta med en globgivare. Det är en praktisk och enkel metod som ger ett tillräckligt bra mått på den kombinerade effekten av lufttemperatur och strålningsvärme. En globgivare består av en temperatursensor inuti ett luftfyllt svartmålat klot.

Golvtemperatur
För golvytor finns ofta både undre och övre temperaturgränser. Enligt Boverkets byggregler bör golvtemperaturen under vistelsezonen vara lägst 16 ºC (i hygienrum lägst 18 ºC och i lokaler avsedda för barn lägst 20 ºC) och kan begränsas till högst 26 ºC.

Enligt FoHMFS* mäts golvtemperaturen genom att man tar medelvärdet av fyra mätningar inom en kvadrat på 30×30 cm på samma mätplatser där övriga mätningar görs. 

* Folkhälsomyndighetens allmänna råd om temperatur inomhus

Luftrörelser
Med hjälp av en draggivare går det snabbt att konstatera om det finns luftrörelser eller kallras i vistelsezonen. Det går också att använda indikatorrök för att se om det finns några luftrörelser.

Enligt Boverkets byggregler bör lufthastigheten i ett rums vistelsezon inte beräknas överstiga 0,15 m/s under uppvärmningssäsongen och lufthastigheten i vistelsezonen från ventilationssystemet inte överstiga 0,25 m/s under övrig tid på året.

Exempel på några av våra mätinstrument